Pandemin vässade samarbete mellan sjukhus i Uppsala – visar vägen mot framtidens vård

Pandemin har satt stor press på den svenska vården och under en period var Uppsala en av de hårdast drabbade regionerna. En kris som drivit fram nya lösningar och fördjupade samarbetet mellan två av regionens sjukhus.

För att klara vården under pandemin har Akademiska sjukhuset i Region Uppsala tvingats ställa om hälften av sina ortopediplatser till vård av covidpatienter. En krisåtgärd som först innebar att patienter med akuta behov av ortopediska operationer har skickats hem i väntan på behandling. Ibland med tillstånd som i normalt skulle ha hanterats som akutfall, exempelvis benbrott. Den stora utmaningen var inte själva operationskapaciteten, utan sängplatserna som krävs för de nyopererade patienterna.

I jakt på en snabb lösning kontaktade ledningen för Akademiska sjukhuset kollegorna på Aleris Elisabethsjukhuset. Det blev starten på ett gott samarbete som har gett patienter snabb tillgång till operation och andra behandlingar.

Jakob Johansson, sjukhuschef på Elisabethsjukhuset och chefläkare på Aleris

– När Akademiska sjukhuset hörde av sig och undrade om vi på något sätt kunde hjälpa till med eftervården av deras akuta ortopediska operationer så svarade vi självklart ja, berättar Jakob Johansson, sjukhuschef på Elisabethsjukhuset och chefläkare på Aleris.

– Den här pandemin har verkligen satt saker på sin spets. Det har också gjort att vi fått till helt nya samarbeten och en tydlig gemensam vilja att lösa problem och samarbeta med privata aktörer. Det har märkts tydligt att alla vill att det ska gå bra och bjuder till. Aleris har verkligen sträckt ut en hand från dag ett och hjälpt oss på ett bra sätt. Det har betytt mycket, berättar Peter Ström, chef för Akademiska sjukhusets traumasektion och överläkare på sjukhusets ortopediska klinik.

Helikopter mellan sjukhus
En utmaning var inledningsvis hur patienterna skulle kunna transporteras säkert mellan sjukhusen. Eftersom det är högt tryck på de vanliga ambulanserna var det inte ett alternativ. Då kom sjukhuschefen Jakob Johansson, som även arbetar extra på Akademiska sjukhusets intensivvårshelikopter, med idén att använda militära ambulanstransporter. Under pandemin har de tilldelats rollen som extra transportresurs för helikopterverksamheten.

En vecka efter det att första kontakten togs mellan Akademiska och Elisabethsjukhuset kunde den första nyopererade patienten transporteras till Elisabethsjukhuset för eftervård.

Transport med militärambulans

Viktig pusselbit i kristid
– Samarbetet med Elisabethsjukhuset har varit en väldigt viktig pusselbit i vår pandemihantering och förmåga att snabbt skala upp kapaciteten. Vi har i perioder stoppat all elektiv kirurgi och vi har ställt om hälften av vår ortopediska kapacitet till covidavdelningar. Möjligheten att skicka nyopererade patienter till Elisabethsjukhuset kommer att bidra till att öka vår operationskapacitet och minska väntetiderna även när pandemin är över, säger Peter Ström.

Aleris Elisabethsjukhuset utgör idag tillsammans med Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett ryggraden i Region Uppsalas specialistvård inom ortopedi.  Aleris har drivit sjukhuset sedan 2005 och har under den tiden utvecklat ett nära samarbete med Region Uppsala och haft en löpande dialog med Akademiska sjukhuset på flera nivåer. När pandemin var ett faktum var den upparbetade relationen en nyckel till ett nytt sätt att samarbeta.

Aleris Elisabethsjukhuset stöttar idag även genom att ta över de planerade operationer som Akademiska sjukhuset har tvingats ställa in.

En viktig lärdom
Det samarbete som drevs fram av pandemin ser Jakob Johansson som en viktig lärdom att bygga vidare på:

– Region Uppsala är väldigt duktiga på att involvera de privata aktörerna och det är en förutsättning för att det ska fungera och man ska kunna hjälpa varandra. Vi har löpande avstämningar och utvärderingar och har haft en tät samverkan både innan pandemin och under pandemin. Vi har ett tydligt partnerförhållande och är inte bara beställare och leverantör, säger han och tillägger:

– Pandemin har skapat en tydligare roll för Aleris och andra ansvarfulla privata vårdgivare. Som privat aktör måste man först och främst agera som en samhällsaktör och inte tänka och agera egennyttigt. Det är viktigt i vanliga fall, men det blir ännu viktigare i en pandemi. Då måste fokus vara att hjälpa så många patienter som möjligt. I slutändan handlar det ju om vårdens gemensamma förmåga att rädda liv och minska lidande.

Vill vara ansvarsfull samhällsaktör
Sedan pandemins första våg i våras agerade Aleris tidigt för att ställa om verksamheten för att möta den stora utmaningen inom den akuta sjukvården där man har verksamhet.

Målet var använda tillgängliga resurser för att stötta och komplettera den hårt ansträngda akut- och intensivvården. I Region Stockholm lånades ett 50-tal medarbetare från Aleris ut under våren för att arbeta sida vid sida med kollegor i den offentliga vården.

Elisabethsjukhuset

När pandemin tog ny fart under hösten har Aleris gett möjligheter till sina medarbetare att ta tjänstledigt för att göra insatser i akutvården. Aleris har även under hela pandemin ställt om geriatriska vårdplatser till covidvård och hittills vårdat över 1,000 covidpatienter inom den geriatriska slutenvården. Genom att öka antalet inskrivna patienter med avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) från cirka 250 till 330 har den akuta sjukhusvården kunnat avlastas ytterligare genom att patienter har kunnat skrivas ut snabbare för att lämna plats åt nya.

Den psykiatriska verksamheten har ställt om för att ge tillgång till stöd under en period där den psykiska ohälsan har ökat.

– Pandemin har inneburit en svår tid för alla och för vården i synnerhet. Samtidigt tror jag att erfarenheterna från krisen kan ge värdefulla erfarenheter att bygga vidare. Där det har fungerat bra, som i Uppsala, har det både utvecklat formerna för samarbetet och skapat ett ömsesidigt förtroende jag ser som mycket värdefullt, avslutar Jakob Johansson.