Vård­företagarna på DN Debatt: Vårdskulden kräver samarbete

Vårdföretagarna skriver idag (12/11) följande replik på DN Debatt:

”Samarbete krävs för att vårdskulden inte ska öka mer”

Vårdföretagarna: Ett perspektiv som saknas i SKR:s analys är att de eftersatta vårdbehoven bland patienterna skiljer sig kraftigt över landet.

Marie Morell, ordförande i SKR:s hälso- och sjukvårdsdelegation, bedömer (10/11) att vårdskulden i pandemins spår är mindre än befarat. Vi delar SKR:s uppfattning att det för patienternas skull är bra att många planerade operationer och åtgärder ändå har kunnat genomföras, trots pandemins stora påverkan på sjukvården.

Ett perspektiv som saknas i SKR:s analys är att de eftersatta vårdbehoven bland patienterna skiljer sig kraftigt över landet. I Gävleborg, Norrbotten, Sörmland, Stockholm och Västernorrland minskade antalet operationer och behandlingar med över 40 procent under våren och sommaren. I dessa och andra regioner riskerar patienter i högre utsträckning att få vänta längre än tidigare på vård, än i de regioner där operationskapaciteten kunde upprätthållas hyggligt.

SKR skriver att operationsvolymerna var relativt nära nivåerna för 2019 i slutet av sommaren. Men under april och maj var minskningen av operationerna dramatisk jämfört med förra året. Vårdföretagarnas analyser visar att vårdskulden på grund av pandemin efter sommaren var i storleksordningen 87.500 operationer, baserat på regionernas egna data från mars till och med augusti. Om alla de operationer som skjutits på framtiden behöver bli av krävs en kapacitetsökning om 14 procent i hela riket, utöver den vanliga verksamheten, för att arbeta bort vårdskulden på ett år. Som Marie Morell påpekar behöver kanske en del ingrepp inte vidtas längre. Men det finns sannolikt allvarliga, oupptäckta sjukdomstillstånd hos många av de patienter som inte kunnat få diagnos och behandling under pandemin.

Även om många planerade operationer och åtgärder har kunnat genomföras bör och kan vi inte tona ner vilken utmaning de eftersatta vårdbehoven är. I synnerhet som pandemin åter frestar starkt på sjukvårdens personal och sjukvårdens kapacitet, genom snabbt eskalerande vårdbehov med svårt sjuka patienter i covid-19. På flera håll i landet går akutsjukhus nu upp i stabsläge igen och det blir viktigt att snabbt ställa om till en säker och robust covid-19-miljö. Fokusera akutsjukhusens resurser på de patienter som verkligen behöver akutsjukhusens hela kompetens och arsenal.

Samtidigt bör regionerna försöka säkerställa att den planerade sjukvården påverkas så lite som möjligt. Detta dels för att inte öka vårdskulden ännu mer, dels för att många av de patienter som i våras fick sin vård uppskjuten av patientsäkerhetsskäl behöver få sina vårdbehov tillgodosedda. Sjukdomstillstånd, operationer och andra ingrepp som går att ta hand om utanför akutsjukhusens väggar bör snabbt och i största möjliga mån slussas över till andra vårdgivare. Det handlar både om planerade ingrepp och operationer som inte kan vänta. På så vis kan vi använda hela sjukvårdssystemets kapacitet optimalt. Goda erfarenheter finns av samarbetet mellan akutsjukhusen i Stockholm och de privata vårdgivare som tog över frakturer, bröstcanceroperationer och andra ingrepp under våren och sommaren. Privata och idéburna vårdgivare kan och vill bidra till att på bästa sätt möta patienternas behov, också i en prövande tid.

Sabina Joyau, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
Karin Liljeblad, näringspolitisk expert sjukvård, Vårdföretagarna