Vård­företagarna om Göran Stiernstedts utredning Styrning för en mer jämlik vård

Karin Liljeblad, näringspolitisk expert hos Vårdföretagarna, har suttit i expertgruppen till den statliga utredaren Göran Stiernstedts utredning Styrning för en mer jämlik vård, som idag har presenterat sitt betänkande (SOU 2019:42).

Vad bedömer du är viktigast för den privat drivna vården i utredningens betänkande?

Göran Stiernstedts utredning fick i uppdrag att se över de lagfästa reglerna för vårdvalet i LOV (lagen om valfrihetssystem). Utredningen lämnar inga förslag till förändringar angående valfrihetssystemet som sådant, på gott och ont. Utredningen befäster vår bild att de farhågor som lyfts från vårdvalets kritiker när det gäller t ex etableringsfriheten har varit starkt överdrivna.

Göran Stiernstedt pekar på en svaghet i valfrihetssystemen som inte har hanterats fullt ut i regelverken för primärvården. En grundläggande princip i vårdvalet är att det är patientens val av vårdgivare som gäller. Men som Göran Stiernstedt pekar på i betänkandet är det oklart för patienten vad hens listning hos en vårdgivare innebär och om den innebär några åtaganden alls, när det gäller t ex tillgänglighet och fast läkarkontakt. Detta trots att listningen är den avgörande grunden i ersättningssystemen i primärvården. Vårdföretagarna välkomnar utredningens förslag om att lagfästa listning som princip för hur patienten nyttjar sin valfrihet. Det gör vårdgivaransvaret tydligare för både patient och vårdgivare.

Saknar Vårdföretagarna något i utredningens betänkande?

Det är en besvikelse att regeringen inte gav utredningen i tilläggsuppdrag att lägga skarpa lagförslag för att åtgärda bristerna när det gäller likvärdiga villkor mellan verksamheter i privat och offentlig regi i vårdval/LOV. Primärvården behöver långsiktiga, hållbara och likvärdiga villkor för att fungera väl och kunna leverera en jämlik vård.

Vårdföretagarna har i upprepade kartläggningar visat att de ekonomiska villkoren mellan offentlig och privat regi är synnerligen olika i många regioners vårdval, då den regiondrivna primärvården har gått och går med stora underskott. Förutom att underskotten indikerar underfinansiering av primärvården resulterar de också i att de ekonomiska förutsättningarna mellan privat och offentlig drift inte blir likvärdiga. Därmed ges inte likvärdiga förutsättningar att leverera en jämlik vård.

I Januariöverenskommelsen mellan regeringen och dess samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna i punkt 63 slår fast att ”…Konkurrensneutralitet ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare, såväl vad gäller ekonomiska villkor, en fungerande tillståndsgivning, som kvalitetskrav.” Den centrala frågan om likvärdiga villkor låg i linje med utredningens uppdrag att se över LOV. Ändå kom det inga direktiv från regeringen. Nu riskerar dessa problem att bestå i ytterligare år framåt.

Utredningen pekar på att en del av målen med vårdvalsreformen inte har infriats. Har vårdvalsreformen misslyckats?

Utredningen drar slutsatser om att vårdvalet inte har bidragit till en mer jämlik vård eller till mer kontinuitet i vården, att tillgängligheten brister och att patientnöjdheten i primärvården inte har ökat. Vårdföretagarna vill understryka att primärvårdens problem i allt väsentligt inte handlar om vårdval som styrsystem, utan om mångårig underdimensionering och underfinansiering av primärvården.

Vårdföretagarna har i kartläggningar visat att regionernas egenregiverksamhet drivs med underskott i de flesta regioner och att det i ett antal av dem har skett varje år sedan vårdvalets start. Mångåriga brister även i kompetensförsörjningen gör att både regiondrivna och privat drivna vårdcentraler har svårt att rekrytera specialistläkare i allmänmedicin och annan kvalificerad vårdpersonal till sina vårdcentraler, även om läget i den privat drivna primärvården tycks något bättre.

När ersättningarna i vårdvalen inte räknas upp med kostnadsökningarna och uppdrag och ersättningar inte längre hänger ihop uppstår problem som påverkar verksamheternas möjligheter till tillgänglighet och att möta patienter behov av kontinuitet. Vårdmomsen ovanpå detta försvårar situationen ytterligare. Det måste skapas en rimligare koppling mellan finansiering, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensförsörjning om primärvården ska fungera väl. Vårdföretagarna vill därför peka på det politiska ansvaret hos huvudmännen att vårda vårdvalssystemen.

Vad säger Vårdföretagarna om utredningens förslag om digitala vårdtjänster?

Utvecklingen av digitala vårdtjänster måste fortsätta och den sätter problemet med 21 olika vårdvalsystem i blixtbelysning. Vårdföretagarna hade önskat skarpa förslag från utredningen om gemensamma nationella principer för regionernas vårdval.  Olikheter i regel- och ersättningssystemen försvårar för såväl digitala som mer mottagningsbaserade vårdgivare, att driva effektiv verksamhet över landstingsgränserna. Dagens system att betrakta många digitala vårdtjänster som utomlänsbesök är inte hållbart. Digitala vårdmöten bör vara en lika självklar del av primärvårdens uppdrag som att ta emot patienten på mottagningen.

Finns det andra delar av utredningen som du vill lyfta fram?

Jag upplever att Vårdföretagarna har fått gehör i flera viktiga frågor i utredningens arbete. En sådan handlar om utveckling av valfrihetsinformation till patienten, som Vårdföretagarna är pådrivande för. Utredningen föreslår att informationen till invånarna ska stärkas och det ska bli tydligare vad man som patient kan välja mellan. Det måste bli möjligt för patienter att jämföra kvaliteten hos olika vårdgivare.

En annan fråga där vi har fått gehör handlar om möjligheterna för väldigt populära vårdgivare att sätta listningstak, när arbetsmiljön och patientsäkerheten på mottagningen inte längre gör det möjligt att ta emot fler patienter. Det är ett bekymmer som flera av våra medlemsföretag i sjukvården brottas med i olika regioner. Det är orimligt att tvinga mindre privata vårdgivare, vars hela tanke just kanske varit att erbjuda sina patienter en småskalig verksamhet, att växa in absurdum.

Vårdföretagarna har lyft fram möjligheterna i lagstiftningen för regionerna att i undantagsfall kombinera LOV och LOU-upphandlingar.  Det är välkommet att utredningen resonerar på liknande sätt i sitt betänkande. Det skulle kunna vara ett sätt för regioner med glesbygdsproblem att ta tillvara utvecklingskraften hos privata vårdgivare för att antingen för att erbjuda valmöjligheter eller säkra upp att vård över huvud taget kan erbjudas på vissa orter i glesbygd.