SvD Debatt: ”Skatteverket kan orsaka kaos i sjukvården”

Vårdföretagarna skriver idag om momsfrågan tillsammans med Läkarförbundet och Privatläkarföreningen på SvD Debatt. Läs texten i sin helhet nedan.


Publicerad på SvD Debatt 14 maj 2019 (Foto: Pressbilder, Emma-Sofia Olsson)

En ny vårdmoms börjar att gälla vid halvårsskiftet, efter en tolkning som Skatteverket gjort. Risken finns att mångåriga samarbeten med läkare nu sägs upp. Detta trots att regering och riksdag slagit fast att all vård och omsorg ska vara fri från moms, skriver företrädare för läkare och vårdföretagare.

Västernorrland är en av de regioner i Sverige som brottas med störst läkarbrist. Men för patienterna på den privata vårdgivaren Premicares vårdcentraler i Timrå, Härnösand och Sundsvall är läkarkontinuiteten hög. Dels för att de är en attraktiv arbetsgivare i vården, men också för att läkare som hellre vill vara egenföretagare jobbar där. Två tredjedelar av läkarna hos Premicare är egenföretagare. Nu hotas dessa mångåriga samarbeten att slås sönder och Premicare, och många andra privata vårdgivare, att tvingas dra ner på sin verksamhet. Orsaken är Skatteverkets nya vårdmoms som slår till vid halvårsskiftet. De stora förlorarna blir patienterna i Timrå och andra mindre orter i landet.

Skatteverkets nya tolkning av momsreglerna innebär att det i ett slag blir 25 procent dyrare, inte bara med inhyrning från bemanningsföretag, utan också med läkare, psykologer och andra som verkar på konsultbasis. Den nya vårdmomsen berör också många lösningar med underentreprenörer i vården, tandvården och omsorgen. Kostnader som de privata vårdgivarna inte får dra av och som det inte finns marginaler för. Konsekvenser för kompetensförsörjningen i vården blir förödande. Detta i ett läge när det redan är svårt att rekrytera vårdpersonal i många delar av landet.

Det är inte säkert att Skatteverkets nya momstolkning är den korrekta. Hos Skatterättsnämnden väntar ett stort antal ärenden på prövning och de kan i sin tur överklagas till Högsta Förvaltningsdomstolen. Vi väntar på besked i några ärenden som prövades av nämnden den 2 april, men som en månad senare ännu inte är klara. Ett tecken i sig på att Skatteverkets momstolkning inte är självklar.

Ändå tvingas nu många vårdgivare i den privat drivna sjukvården göra stora omställningar i sina verksamheter inför den 1 juli. Istället för att fokusera fullt ut på sina vårduppdrag är de tvungna att säga upp mångåriga avtal med läkare och välfungerande samarbeten med andra vårdgivare. Om Högsta Förvaltningsdomstolen senare slår fast att konsulter och underentreprenörer i vården fortsatt ska vara fria från moms så riskerar det att vara för sent. De åtgärder som vårdgivarna nu tvingas att vidta kan vara omöjliga att sedan backa tillbaka. Det rimliga vore därför att Skatteverket väntar med att börja tillämpa den nya tolkningen om moms i vården tills den har prövats i domstol.

Vi hör också om erfarna läkare som verkar på konsultbasis på deltid på äldre dagar och trivs som egenföretagare. De har inte minsta lust att jobba på annat sätt. Ska nya momsregler vara det som gör att äldre läkare lägger ned sin läkargärning? Har samhället verkligen råd med det? Vad innebär den tappade läkarkompetensen för tillgången till vård?

Vårdmomsen slår också olika mot privat och offentlig verksamhet. Det har till exempel vårdföretaget Helsa fått erfara in på huden. På flera vårdcentraler tvingas Helsa nu säga upp sina avtal med läkare som verkar på konsultbasis, därför att de inte har råd att ha dem kvar. Det skapar stora luckor i verksamheten. Dessa egenföretagande läkare tas emot med öppna armar av regiondrivna verksamheter, som får ersättning för sina momskostnader från staten. I regeringens januariavtal med Centerpartiet och Liberalerna slås fast att likvärdiga villkor ska råda mellan offentliga och fristående vårdgivare vad gäller ekonomiska villkor. Hur kan då en tolkning av momsreglerna tillåtas slå så olika?

Det är mer än välkommet att riksdagens Skatteutskott idag har kallat till sig finansminister Magdalena Andersson för att diskutera vårdmomsen och dess konsekvenser i sjukvården. Vi hoppas att finansministern och Skatteutskottet snabbt kan komma överens om följande tre åtgärder:

  • En tydlig politisk signal till Skatteverket att skjuta på tillämpningen av sin vida tolkning av momsreglerna tills domstolsprövningen är klar.
  • I lag snabbt befästa riksdagens tidigare ambitioner om en momsfri sjukvård, så att momsreglerna inte försvårar vårdens kompetensförsörjning.
  • Säkra likvärdiga villkor mellan privata och offentliga vårdgivare, också i momshänseende.

Regering och riksdag har sedan många år slagit fast att vård och omsorg – i alla led och oavsett av vem den bedrivs – ska vara fri från moms. Nu har verkligheten plötsligt blivit en annan när Skatteverket tolkar lagen. Vi upplever det som obegripligt att en myndighets vittgående tolkning av en dom kan tillåtas få så stora konsekvenser för sjukvården. Nästan hälften av den svenska primärvården drivs av privata vårdgivare och för många av dem kommer vårdmomsen skapa stora problem. Det har aldrig varit lagstiftarnas intention och det drabbar i slutändan patienter som redan idag har svårt att få tillgång till läkarkompetens.

Inga-Kari Fryklund
förbundsdirektör Vårdföretagarna

Heidi Stensmyren
ordförande Sveriges Läkarförbund

Sven Söderberg
ordförande Svenska Privatläkarföreningen