Vi är öppna och transparenta med vårt lobbyarbete
Vårdföretagarnas lobbyinsatser, eller påverkansarbete, sker öppet. På DN Debatt har jag redogjort för principerna för vår transparens, hur vi är noga med fakta och bekämpar myter. I samband med artikeln har jag på sociala medier fått frågor om kostnaderna för vårt kampanjarbete, samt vad vi säger om SVT:s påstående från 22 februari i år att Svenskt Näringsliv spred missvisande fakta.
Först våra kampanjpengar, som givetvis inte är något vi håller hemligt: När det stod klart att regeringens avsikt var att införa vinstregleringar som skulle riskera de privata alternativens framtid beslöt våra medlemsföretag att starta en kampanjinsats riktad mot allmänheten. Syftet var och är fortfarande att visa att valfriheten och mångfalden hotas av de föreslagna begränsningarna. Det första året, 2015, finansierades kampanjinsatsen via en insamling – ”crowdfunding” – bland företagen. Från 2016 betalar våra medlemsföretag en extra medlemsavgift. Den uppgår till i genomsnitt 3000 kronor per företag. De stora betalar mer, de små mindre. Eftersom vi har 2000 medlemmar blir det totalt 6 miljoner kronor per år.
Just nu använder vi pengarna till en insats som vi kallar ”Rädda din välfärd” där vi visar vilka vård- och omsorgsenheter över landet som är hotade av begränsningsförslagen. Detta menar vi är viktig information både till allmänheten och ansvariga politiker, och ett självklart underlag när riksdagen ska fatta beslut om välfärdsföretagens villkor.
Så SVT:s påstående om missvisande fakta. Svenskt Näringsliv hade räknat ut hur Reepaluutredningens och nu regeringens förslag till vinsttak skulle slå mot ett faktiskt vårdföretag, en vårdcentral i Tensta. SVT:s invändning gick ut på att beräkningen hade missat att företaget gått med förlust åren innan. Enligt Reepalus förslag kan ett företag räkna av sådana förluster när den tillåtna rörelsemarginalen räknas fram.
Det SVT missade var att ett sådant resonemang enbart är hypotetiskt. För att ett företag ska kunna gå med förlust i några år utan att gå under krävs att företaget antingen har byggt upp en ekonomisk buffert, eller har möjlighet att låna pengar. Båda dessa möjligheter är stängda i Reepaluland. Revisionsföretaget PwC har visat att det skulle ta mellan 12 och 50 år för ett normalt företag att bygga upp en nödvändig buffert under vinsttaket. Begränsningarna skulle också innebära att möjligheten till banklån eller lån från privata investerare är stängd.
Om ni har frågor kring vårt lobbyarbete, våra kampanjer och vår mytbekämpning är ni välkomna att ta kontakt med oss direkt eller via twitter och facebook.