Vårdval med förhinder – villkor, verklighet och visionen om en starkare primärvård

I rapporten har Vårdföretagarna kartlagt det ekonomiska resultatet för den landstingsdrivna primärvården. I tre av fyra landsting gick den landstingsdrivna primärvården med underskott 2015. Problemen är bestående och växande i flera landsting. Sedan vårdvalets start har de landstingsdrivna vårdcentralerna gått med nära en miljard kronor i underskott.

Foto:David Bicho/Sophiahemmet

Landstingens underfinansiering av primärvården är i längden ohållbar. I vårdvalet ska landstingsdrivna och privat drivna vårdcentraler verka sida vid sida på lika villkor. Men när den landstingsdrivna verksamheten går back och underskotten täcks får de offentliga vårdcentralerna mer resurser än de privat drivna. Förutsättningarna att ge god vård till patienterna är inte längre lika.

 

Vägen till en starkare primärvård går via vårdvalet. För att primärvården – oavsett regi – ska kunna utvecklas måste landstingen vårda och värna vårdvalet. Vårdföretagarna har flera förslag till åtgärder för ett långsiktigt hållbart vårdval i primärvården:

  • Indexera vårdvalsersättningen

Årliga prisuppräkningar, i enlighet med SKL:s vårdprisindex, är den enskilt viktigaste åtgärden för att stärka förutsättningarna för att privata och landstingsdrivna vårdcentraler ska kunna driva en långsiktigt hållbar vård både ekonomiskt och kvalitetsmässigt för patienten.

  • För dialog med vårdgivarna om uppdrag och ersättning i vårdvalet

I ett långsiktigt hållbart vårdval måste uppdrag och ersättning stämma överens. För att vårdvalsersättningen ska hamna rätt i relation till uppdraget krävs återkommande dialog mellan landstinget som huvudman och vårdgivarna i privat- och landstingsregi. Är uppdrag och ersättning i balans? Utvecklas vårdvalet som det var tänkt? Vilka förändringar behöver göras för att utveckla primärvården? Vilka resurser skulle det ta i anspråk? Detta är en diskussion som i dag saknas i hög grad. Landstingen måste våga föra en diskussion med vårdgivarna om uppdrag, ersättningsmodell och ersättningsnivå.

  • Efterhandsreglera ersättningen till privata vårdgivare

För att vårdvalssystemet ska leva upp till kraven på konkurrensneutralitet bör samtliga landsting, i likhet med landstingen i Värmland och Norrbotten, införa direktiv om att ersättningen till de privata vårdgivarna i efterhand regleras när de landstingsdrivna vårdcentralernas underskott täcks upp av landstinget. Det skulle säkra lika förutsättningar för alla patienter, oavsett vilken vårdcentral de har valt.

  • Dra lärdom av de goda exemplen

Det finns många exempel på välfungerande vårdcentraler, i både privat och landstingsregi. Vårdcentraler med nöjda patienter, som inte har svårigheter att attrahera och behålla personal och som lyckas driver sin verksamhet med överskott. Vilka lärdomar kan landstinget och andra vårdgivare dra av de goda exemplen? Många vårdföretagare – och säkerligen också chefer vid landstingsdrivna vårdcentraler – har erfarenheter av ledning och styrning som andra skulle kunna dra nytta av. Men det gäller att landstingen skapar möjligheter till det.