Assistansbarometern

Under 2025 skedde ett trendbrott i antalet personer med statlig assistansersättning. För första året sedan 2013 ökar antalet personer med statlig assistans. Ökningen skedde dock nästan enbart i gruppen under 20 år. De över 20 år fortsatte att minska i antal fram till årets sista månader.

Det genomsnittliga antalet assistanstimmar per omsorgstagare ökade också. Till skillnad från antalet brukare har det genomsnittliga antalet timmar ökad varje år sedan den statliga assistansen infördes 1994.

Sammantaget innebar detta att det totala antalet statliga assistanstimmar ökade för andra året i följd från 94,5 miljoner timmar 2024 till drygt 97 miljoner timmar 2025.

Jämfört med 2015 är dock det totala antalet assistanstimmar 9 procent färre, motsvarande nästan 10 miljoner assistanstimmar.

Den totala kostnaden för den statliga assistansen steg med en dryg miljard kronor under 2025. Men med hänsyn till kostnadsutvecklingen* och antagandet om oförändrad produktivitet så sjunker den reala ersättningen per assistanstimme med en dryg procent.

Med det rimliga antagandet att produktivitetsnivå varit i stort sett oförändrad över tid inom den statlig assistansen så har den reala ersättningen per assistanstimme sjunkit kraftigt över tid, sedan 2013 med 11 procent.

Att bedriva verksamhet och upprätthålla kvaliteten inom den statliga assistansen är mot den bakgrunden extremt svårt.

Fler med assistans – men ekonomi i fritt fall 

Antalet personer med rätt till personlig assistans ökade under 2025. Det är ett trendbrott och för första gången sedan 2013 ökar antalet brukare. Nästan hela ökningen finns inom gruppen under 20 år, medan antalet äldre med assistans fortsatte att minska fram till årets sista månader. Den ekonomiska situationen fortsatte att försämras, trots en något högre höjning av schablonersättningen.

– Det är ett trendbrott att antalet brukare ökat under året. Vi noterar också att det genomsnittliga antalet beviljade assistanstimmar fortsätter att öka och det har det gjort ända sedan assistansens införande 1994. Det blir intressant att följa om dessa trender håller i sig, säger Patrik Silverudd, näringspolitisk expert personlig assistans, Vårdföretagarna. 

Den totala kostnaden för den statliga assistansen steg med en dryg miljard kronor under 2025.  

– Men tar man hänsyn till kostnadsutvecklingen så sjunker den reala ersättningen per assistanstimme med en dryg procent i en redan hårt pressad ekonomisk situation, säger Björn Arnek, analytiker och branschekonom, Vårdföretagarna. 

Den reala ersättningen har sjunkit kraftigt, hela 11 procent sedan 2013. Att bedriva personlig assistans på ett seriöst och kvalitativt sätt blir allt svårare.  

– Den mycket låga höjningen av ersättningen för 2026 kommer att få allvarliga konsekvenser i branschen. Många företag får inte längre ihop ekonomin och planerar nu för en kontrollerad avveckling som yttersta konsekvens, säger Patrik Silverudd.  

Ekonomi – Ge rimliga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva personlig assistans. Schablonersättningen måste höjas för att kunna täcka rimliga lönenivåer. Det behövs också en långsiktigt hållbar finansieringsmodell där det kommunala Omsorgsprisindexet (OPI) skulle kunna stå som en modell.

Uppföljning och kontroll – Försäkringskassan behöver kunna göra regelmässiga kontroller av givna beslut. Men dessa måste fokusera på faktiska behovsförändringar hos den enskilde och vara framåtriktade. Inga orimliga retroaktiva beslut på grund av ändrad praxis. Försäkringskassans behovsbedömning måste ses över.

Välfärdskriminalitet – Vårdföretagarna har tagit fram en rad förslag som kan minska risken för välfärdskriminalitet. Det handlar inom personlig assistans bland annat om förhindrande av försäljning av tillstånd att bedriva personlig assistans, införande av check-in/check-out system, att anhörigassistans behöver utredas och krav på att alla utförare ska tillståndsprövas, även de som driver assistansen i egen regi.

Antalet med assistansersättning ligger högre i december 2025 än 2023 och 2024.

Flest brukare med personlig assistans väljer en privat utförare.

Det genomsnittliga antalet timmar per brukare har ökat. Antalet timmar per brukare i december 2025 är fler än samma månad 2024 och 2023. Det totala antalet timmar i december 2025 är fler än samma månad 2024 och 2023.

Det har skett en tydlig förändring i fördelningen av brukare på olika utförarkategorier de senaste 10 åren. Andelen hos privata utförare och egna utförare har ökat medan andelen med brukarkooperativ och framförallt kommunen som utförare har minskat.

Även om antalet brukare har minskat så har det genomsnittliga antalet timmar istället ökat. Och det totala antalet timmar ligger på ungefär samma nivå.

Antalet personer som fått ett beviljande vid förstagångsbeslut av statlig assistansersättning har minskat kraftigt under perioden 2016-2025.

Andelen av befolkningen som tycker att man själv ska få välja assistansutförare är en klar majoritet. En liknande trend syns även inom riksdagspartierna. Kristdemokraterna, 82 %, är det parti där flest tycker att man ska få välja assistansutförare själv, medan Vänsterpartiet, 71 %, är det parti där färst tycker att man ska få välja assistansutförare själv.

Ökningen av den statliga assistansersättningen per timme har ökat betydligt långsammare än det index, OPI, som är tänkt att användas brett för att räkna upp ersättningar inom den offentligt finansierade omsorgen.

Under den senaste tioårsperioden har kostaden per brukare ökat något. Samtidigt har det genomsnittliga antalet assistenter per brukare legat på en ganska jämn nivå.

Antalet helårsanställda har sjunkit något den senaste tioårsperioden. De flesta arbetar hos en privat utförare.

• KR Stockholm 3152-23
  ”Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än vad som var fallet i samband med beslutet 2013 är inte tillräckligt för att [NN] ska anses ha medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter…”
• KR Göteborg 4249-22
  ”Enligt kammarrättens bedömning har alltså Försäkringskassan inte förmått precisera eller konkretisera vilka av de i ansökan lämnade uppgifterna som var oriktiga eller vilseledande.”
  ”Försäkringskassan har därför inte ens gjort sannolikt att…”
  Minst fem bolag har fått återkrav och blivit anmälda till IVO med anledning av FK:s beslut.
• KR Jönköping 161-22
  ”Kammarrätten kan härvid konstatera att det av Försäkringskassans handlingar i det aktuella ärendet inte går att utläsa vilket underlag som har legat till grund för Försäkringskassans beslut”
• KR Sundsvall 3546-21
  ”Bristerna i Försäkringskassans utredning medför sammantaget att det inte är möjligt för kammarrätten att bedöma om myndighetens beräkning av det återkrävda beloppet är riktig.”
• KR Sundsvall 3287-21
  ”När det gäller dessa timmar har Försäkringskassan således inte visat att felaktig redovisning har skett och att oriktig uppgift därigenom har lämnats.”
• KR Stockholm 3152–23
  ”Försäkringskassan valde att dra in en persons assistansersättning på den grunden att de bedömde att denne medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter om hennes hjälpbehov. Kammarrätten konstaterar visserligen att uppgifterna i de medicinska underlagen talar för att den enskildes hjälpbehov med de grundläggande behoven varit mindre omfattande än hon själv angett. Det medicinska underlag som låg till grund för det tidigare beslutet var däremot i huvudsak överensstämmande med nyare medicinskt underlag. Att Försäkringskassan idag bedömer det medicinska underlaget annorlunda än när beslut fattades 2013 är inte tillräckligt för att anse att den enskilde medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. ”
• KR Göteborg mål 5621–22
  Den enskilde i målet bedömdes av kommunen ha ett behov av 7,5 h grundläggande behov per vecka. Kommunen avslog således ansökan på den grunden att hjälpbehoven understeg 8 timmar per vecka. KR konstaterar i målet att det av lagstiftning inte framgår att behovet av hjälp med de grundläggande behoven måste uppgå till en viss omfattning. Det bör däremot göras en individuell prövning i varje enskilt fall, där inte bara kvantiteten på hjälpen bör beaktas utan att kvalitativa aspekter bör beaktas. Förvaltningsrätten hade tidigare bedömt att den enskilde behövde hjälp med grundläggande behov omkring 8 timmar, varpå kammarrätten konstaterade att det inte framkommit anledning att bedöma tiden som lägre än så. Eftersom hjälpen tog omkring 8 timmar bedömdes den enskilde ha rätt till personlig assistans.
• KR Jönköping, mål 979-22
• KR Sundsvall, mål 483-22
  Ovan domar visar på när domstolarna varit tuffare mot Försäkringskassan när det gäller bevisföringen. Inte minst värdet av journalanteckningar.
• KR Stockholm, mål 5566-23
  Denna dom är också tuff mot Försäkringskassan. ”Ett beslut att dra in en beviljad förmån är en åtgärd med ofta betydande konsekvenser för den enskilde, varför den underliggande utredningen måste vara robust.” -”Inför Försäkringskassans indragningsbeslut har således inte tillkommit något nytt medicinskt underlag som direkt motsäger den utredning som låg till grund för tidigare beviljandebeslut eller vad M.L själv uppgett i sina ansökningar om assistansersättning. Det faktum att Försäkringskassan värderar det medicinska underlaget på ett annat sätt nu än tidigare kan inte i sig anses innebära att M.L har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.”
• KR Sundsvall mål 1581–22
  I målet yrkade den enskilde att denne skulle beviljas sondmatning nattetid som ett grundläggande behov. Den enskilde i fråga har en komplicerad ämnesomsättningssjukdom som föranleder att denne inte får utsättas för längre fasta. Varje natt behöver sondmatning göras under 6 timmar, men den behöver kopplas av och på 5–6 gånger per natt på grund av olika skäl. Under tiden däremellan behöver sonden övervakas för att överse eventuella stopp i tillförseln av näring. Kammarrätten konstaterar i målet att alla moment kopplat till sondmatningen under dygnsvila (inklusive övervakning), förutom förberedelse och efterarbete med sådana måltider (exempelvis spolning av sonden) ska bedömas vara ett grundläggande behov. Ett liknande resonemang fördes i nedanstående mål.
• KR Sundsvall mål 2491–22
• HFD mål 2285-2289-21
  Försäkringskassan förklaras i domen ha rätt att neka utbetalning av assistansersättning om tidsredovisningar inte skickas in månadsvis även för de fall då beslutet väntar på omprövning av Omprövningsenheten.
• HFD mål 2143–21
  Kommuner har ingen grund att avslå en begäran om ersättning för utförd assistans enbart på grund av när i tiden tidrapporter lämnats in, under förutsättning att det kan konstateras att arbete faktiskt utförts.
• HFD mål 733–22
  HFD förtydligar i domen att det inte är tillräckligt att majoriteten av ett assistansbeslut utförs på OB-tid för att kunna beviljas ett förhöjt timbelopp från Försäkringskassan
• HFD mål 7294–21
  Enligt huvudregeln får den som är beviljad assistans inte ha med sig sina assistenter då denne vistas i skolan. Frågan för HFD att ta ställning till var huruvida Komvux ingår i bestämmelsen. I domen säger nu HFD att även studier vid Komvux omfattas av begreppet skola vilket innebär att den som är beviljad assistans inte får ha med sig sina assistenter i samband med sådan utbildning.