Specialiserad vård för flickor i kriminalitet: ”Att skapa en vändpunkt i en ung människas liv”

Verksamhetschef Peyman Saleh har arbetat inom Humana sedan 2014 och har lång erfarenhet av behandlingsarbete med barn och unga. I dag ansvarar hon för Bellagården HVB och Villa Matteo HVB. Som verksamhetschef ligger fokus på att säkerställa att insatserna håller hög kvalitet och genomförs på ett tryggt och etiskt försvarbart sätt.

– Vi arbetar med evidensbaserade metoder och strukturerade risk- och skyddsbedömningar. För mig är det avgörande att vi gör det vi säger att vi ska göra och lever upp till varje uppdrag i enlighet med socialtjänstens vårdplan.

På Bellagården tar verksamheten emot flickor mellan 14 och 18 år med kriminell problematik. Många av ungdomarna har varit involverade i grov kriminalitet eller befinner sig i riskzonen för att dras djupare in i kriminella miljöer.

Ofta är problematiken komplex. Kriminalitet förekommer sällan isolerat, utan hänger ofta samman med trauma, psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska svårigheter.

– Vårt arbete är strukturerat och individanpassat. Vi kartlägger risk- och skyddsfaktorer, arbetar med antisociala värderingar och stärker prosociala beteenden, berättar Peyman Saleh.

Målet är att ungdomarna ska bryta destruktiva mönster och kunna bygga ett liv utan kriminalitet. Det kan handla om att återuppta eller stabilisera skolgången, stärka relationer och skapa en fungerande vardag.

Efter placeringen kan nästa steg vara återgång till hemmiljö med stödinsatser, familjehem eller annan boendeform – alltid med fokus på en långsiktigt hållbar förändring.

En viktig del av arbetet har varit att utveckla insatser specifikt för flickor i kriminalitet, en grupp som länge fått mindre uppmärksamhet än pojkar.

– Historiskt har bilden av den kriminella ungdomen nästan alltid varit en pojke. Flickor har i större utsträckning setts som brottsoffer än som aktiva aktörer i kriminalitet. Det har gjort att de ibland inte fått rätt insatser i tid.

Forskning och erfarenhet visar dock att flickor kan vara lika involverade i kriminalitet som pojkar – men att deras roller ibland ser annorlunda ut och därför inte uppmärksammas på samma sätt.

– De kan också utnyttjas i kriminella nätverk just för att de flyger under radarn. När vi inte har samma ”ögon” på flickor riskerar vi att missa graden av deras problematik.

Därför är det viktigt att arbeta med samma strukturerade riskbedömningar och kriminalitetsfokuserade behandling oavsett kön.

Arbetet med ungdomar i kriminalitet innebär ofta att flera olika problemområden behöver hanteras samtidigt. För Peyman Saleh är samverkan mellan olika aktörer därför avgörande.

– Ungdomar placeras ofta med kriminalitet som primär problematik, men bakom finns nästan alltid trauma, psykisk ohälsa, skolmisslyckanden och bristande skyddsfaktorer. Det finns sällan bara ett problembeteende.

För att lyckas krävs därför ett nära samarbete mellan socialtjänst, skola, polis, hälso- och sjukvård och behandlingsverksamheter. Tidiga insatser och gemensamma riskbedömningar är helt avgörande.

Att få vara med och skapa en vändpunkt där en ung person känner sig sedd, hörd och tagen på allvar är ett enormt ansvar men också en kraftfull motivation, berättar Peyman Saleh.

–  När en ungdom bryter med destruktiva nätverk, återfår framtidstro och börjar bygga en meningsfull vardag, då ser vi effekten av att samhället tar sitt ansvar. Det är ett gemensamt samhällsuppdrag att inte ge upp om de mest utsatta barnen och unga.