Vårdens e-tjänster – underlättar eller försvårar de för patienterna?

Internetstiftelsen har i undersökningen också kartlagt svenskarnas internetnärvaro: hela 97 procent av befolkningen över 16 år använder internet dagligen. Även bland de äldsta i befolkningen ökar internetanvändningen, där 64 procent av de äldre pensionärerna över 76 år är dagliga användare och ytterligare 17 procent använder internet ibland.

När nästan “alla” är uppkopplade blir det särskilt viktigt att hälso- och sjukvården kan möta patienter även digitalt. Det ställer höga krav på god teknisk tillgänglighet och att e-tjänsterna är användbara för så många som möjligt. Årets mätning fokuserar på befolkningens erfarenheter av tidsbokning av besök i både privat och offentligt driven vård, och ger viktig kunskap om hur människor upplever vårdens digitala tjänster i praktiken, från att logga in till att boka en tid.

Jämfört med telefon eller fysiskt besök svarar 38 procent att e-tjänster underlättar tidsbokning, 30 procent att det varken underlättar eller försvårar och 13 procent att det försvårar. För många betyder e-tjänsterna snabbare och smidigare väg in i vården, där många anger fördelar med att slippa långa telefonköer och att kunna boka när det passar.

– Privata vårdgivare har varit pionjärer i den digitala utvecklingen av vården, och var först ut med att erbjuda digitala besök och mer avancerade appar och e-tjänster än den offentligt drivna vården. Undersökningen visar att de har lyckats, men också att vi ständigt måste förbättra tekniken för att den ska vara tillgänglig för alla, säger Daniel Forslund, utvecklingsansvarig på Vårdföretagarna.

Pensionärer upplever oftare svårigheter med nya digitala kontaktvägar. Bland kvinnor äldre än 76 år tycker exempelvis 28 procent att e-tjänsterna försvårar tidsbokning (jämfört med 10 procent bland kvinnor 18–64). Samtidigt är gruppen äldre de som i lägst grad är uppkopplade, och nya vägar måste till för att även denna grupp ska kunna använda nya digitala lösningar.

Fyra av tio lyfter “smidigare”, “enklare”, “slipper telefonkö”, “ökad tillgänglighet” och “ökad valfrihet”. Kärnnyttan är sparad tid, ökad kontroll och överblick. Men mer än var tionde beskriver svårnavigering, buggar, otydlig av/ombokning, krav på skriftlig kommunikation och risk för att man hamnar fel när man inte vet vart man ska söka vård.

– De digitala tjänsterna utvecklades för att lösa problemen med vårdens bristande tillgänglighet och långa telefonköer, som gjorde att många avstod från att ens försöka komma fram. Nu ser vi att samma problem kan uppstå även med dagens vårdappar, och alla vårdgivare måste därför höja ambitionerna för att göra e-tjänsterna mer användarvänliga, kommenterar Daniel Forslund.

Nästan var fjärde person avstår från att boka läkarbesök för att e-tjänsterna känns för svåra. Pensionärer drabbas mest; även personer med funktionsnedsättning och de som inte är födda i Sverige avstår oftare.

– Detta är ett problem som måste åtgärdas, vi kan inte tillåta att konsekvensen av en ökad digitalisering blir en exkludering. Vården måste alltid ge patienten möjlighet att välja den kontaktväg som fungerar bäst utifrån person och situation. Det är dags att tekniken blir bättre och tillgänglig för fler patienter, avslutar Daniel Forslund.

Graferna är hämtade från ”Svenskarna och Internet”.