Den senaste tiden har allt fler krav rests på att göra undersköterska till ett legitimationsyrke. Det är ett av de bärande förslagen i den statliga utredning som tagit fram en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Nyligen kom också SKL och Kommunal överens om att förutsättningarna för att legitimera undersköterskor bör utredas. Förespråkarna menar att statusen skulle öka och få fler att söka sig till vårdutbildningarna. Det är uppenbart att något måste göras åt att bristen på medarbetare idag, men är det självklart att en yrkeslegitimation skulle få fler att vilja utbilda sig till undersköterska?
En av de största framtidsfrågorna för vården och omsorgen är möjligheten att rekrytera nya medarbetare i takt med att befolkningen växer och blir allt äldre. Fram till år 2030 ökar behovet av äldreomsorg med drygt 30 procent jämfört med år 2015. De kommande tio åren behövs över en halv miljon nya medarbetare rekryteras till välfärden enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
För att möta behoven är det uppenbart att fler måste tycka att ett arbete inom vården och omsorgen är attraktivt. Men enligt Skolverkets statistik lockade vård- och omsorgsprogrammet bara fyra procent av alla gymnasieelever läsåret 2015/16.
Undersköterska är idag en av de vanligaste yrkesgrupperna i samhället. Trots detta saknas en nationellt reglerad utbildning till undersköterska. Det gör det svårt för arbetsgivare att säkerställa kvalitet och kompetens hos dem som utbildas. Arbetet i Vård- och omsorgscollege som Vårdföretagarna, SKL, Kommunal med flera driver tillsammans har gjort att flera viktiga steg tagits på vägen, men det räcker inte.
Därför är det bra att SKL och Kommunal i mars tecknade en avsiktsförklaring där de är överens om att verka för ett nationellt reglerat utbildningsinnehåll för undersköterskor och vårdbiträden. De vill också ta fram en nationell valideringsmodell. I avsiktsförklaringen framgår det också att SKL och Kommunal är överens om att förutsättningarna för att införa en legitimation för undersköterskor bör utredas.
Det sistnämnda var också ett av de bärande förslagen när den statliga utredningen som tagit fram en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen la fram sitt slutbetänkande den sista mars. Utredningen vill att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning som överväger utformning och genomförande av en legitimation för undersköterskor. En av utgångspunkterna är att legitimation ökar attraktiviteten i yrket.
Från regeringskansliet hörs försiktigt positiva tongångar till en utredning. Äldreminister Åsa Regnér när den nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen överlämnades till regeringen:
”Frågan om hur en legitimation för undersköterskor skulle kunna utformas är komplex och regeringen ser därför positivt på att vidare utreda förutsättningarna för att genomföra en sådan förändring.”
Även Socialdemokraterna ställde sig positiva till att utreda hur undersköterska kan bli en skyddad yrkestitel/yrkeslegitimation under sin partikongress i april i år.
Summa summaris, det är mycket som just nu pekar på att frågan om legitimation för undersköterskor kommer att utredas. Vårdföretagarna har gjort en första analys av frågan.
Vad skulle en legitimation tillföra vården/omsorgen respektive undersköterskan?
Vad är det grundläggande syftet med att införa legitimation, är det en fråga om kompetens eller om status? Och är detta vad vården och omsorgen efterfrågar idag?
Vårdföretagarna anser att det behövs en mycket gedigen analys innan det går att ta ställning till om en legitimation för undersköterskor bör införas eller inte.
Analysen behöver fokusera på att ta fram konsekvenserna av att införa en legitimation, på kort och på lång sikt. Det handlar bland annat om hur förväntningarna på yrket påverkas? ”Arbetsuppgifterna är desamma oavsett titlar” som ett av Vårdföretagarnas medlemsföretag inom äldreomsorgen uttryckte det. Det handlar också om att arbetet som undersköterska ser olika ut i olika delar av vården och omsorgen. Till exempel mellan sjukvård och äldreomsorg.
Finns det risk för att en legitimation konserverar dagens arbetssätt? Detta i en tid när ny välfärdsteknik gör sitt intågande och nya kompetenser efterfrågas.
Legitimationsyrken är ovanliga inom socialtjänsten. Vilken påverkan får ett införande av legitimation på utbildningsanordnarna? Erfarenheten från sjuksköterskeutbildningen är att det ställs strikta krav på högskolorna ifråga om utbildningarnas innehåll och examination. Troligtvis blir utmaningen stor för gymnasieskolan om det skulle införas något liknande där.
Vad innebär det att vara legitimerad undersköterska i förhållande till legitimerad sjuksköterska? Hur påverkas sjuksköterskans roll?
En annan viktig aspekt att fördjupa sig i är hur valideringen av kompetensen hos den personal som redan arbetar som undersköterskor idag skulle gå till. Hur ska man kvalificera sig till en legitimation? Vad händer med de befintliga undersköterskorna? Riskerar vi att få ett stort antal medarbetare utan legitimation som inte längre får arbeta självständigt?
Ett annat viktigt spår, särskilt för Vårdföretagarnas medlemmar, är påverkan på upphandlad vård och omsorg, på förfrågningsunderlag och kontrakt. Legitimerad personal leder till att det blir enklare för kommunerna att precisera vilka yrkestitlar som måste finnas i en verksamhet, men svårare för utföraren att leverera med tanke på rekryteringssvårigheterna.
Vad händer om inte tillräckligt många är intresserade av att validera sina kunskaper och söka legitimation? Och, vad säger och vill ungdomarna som vi vill attrahera till vård- och omsorgsyrkena om legitimation? Är de intresserade av en legitimation?
Vårdföretagarna tycker att det finns flera goda poänger i SKL och Kommunals gemensamma avsiktsförklaring. Vård- och omsorgsutbildningarna, både på gymnasiet och i vuxenutbildningen behöver ett reglerat utbildningsinnehåll på nationell nivå. Det kan också finnas poänger med att definiera yrket vårdbiträde och fastslå utbildningsinnehållet till ett sådant. Men innan man tar ställning till om legitimation för undersköterskor ska införas behövs en mycket gedigen analys göras, och en rad överväganden.
Och kanske viktigast av allt, varken frågan om att tillsätta en utredning eller diskussionen om legitimationens vara eller icke vara, får stå i vägen för de nödvändiga åtgärder för att öka attraktiviteten till yrket som behövs här och nu. Det har vi inte tid med när en halv miljon medarbetare behöver rekryteras.