Assistansens samhällskostnader

Grant Thorntons rapport – En jämförande analys av kostnader för att utföra personlig assistans

Denna rapport har två huvudsyften. Den undersöker om de slutsatser som presenterades i förra årets rapport fortfarande stämmer. Och den går dessutom in på djupet på ett antal kommuner som valt att införa en egen – lägre – ersättning för kommunalt beslutad assistans.

När det gäller den första delen har rapporten alltså uppdaterats med data för ytterligare ett år. I korthet kan man säga att det är tydligt så att även om staten de senaste åren gjort något högre uppräkning av timschablonen så har detta inte varit tillräcklig för att täcka assistansanordnares kostnadsökningar.

Det är tydligt att förra årets huvudslutsats – Att personlig assistans är en kostnadseffektiv insats – fortfarande gäller. Men också att den ekonomiska verkligheten för utförarna tydligt visar att man ligger nära bristningsgränsen och att det finns ett akut behov av att införa en indexering av schablonersättningen om inte de seriösa utförarna ska lämna branschen. Grant Thornton konstaterar bland annat i rapporten att en undermålig finansieringsmodell riskerar att resultera i att endast aktörer som prioriterar ned exempelvis arbetsmiljö, kvalitet och utveckling kvarstår. Så det duger inte med vilket index som helst. Det krävs en indexering som täcker faktiska kostnadsökningar. Underfinansieringen av den personliga assistansen blir ännu tydligare när man återigen kan konstatera att kommunernas egen-regikostnad även fortsättningsvis ligger runt 30 procent över den statliga ersättningen.

Den andra delen av rapporten utreder skillnader mellan privata assistansutförares ersättning och kommunala assistansanordnares kostnader samt huruvida de kommunalt beslutade timersättningar för kommunalt beslutad assistans täcker de faktiska kostnaderna för att utföra assistans.

I korthet kan man säga att det är ytterst tveksamt om det i längden går att bedriva assistans till en kostnad som ligger uppemot tio procent under vad den statliga schablonersättningen ligger på när vi vet att de privata utförarna och de ideella går nätt och jämnt runt på den statliga nivån.

Det blir ännu tydligare när man konstaterar att av de granskade kommunerna har kommunala utförare av assistans 37 respektive 45 procent högre genomsnittlig timkostnad än vad en extern utförare får ersättning för under åren 2022 och 2023. Detta motsvarar 108 respektive 133 SEK högre kostnad per timme än vad en extern utförare får i ersättning för kommunalt beslutad assistans. Och det skedde en kraftig kostnadsökning mellan år 2022 och 2023 på hela 7,5 procent för kommunernas egen-regi samtidigt som den kommunala ersättningen till de privata enbart ökade med knappt 2 procent.

Finns det någon annan kommunal verksamhet där kommunens egen verksamhet kan få nästan 50 procent mer än vad privata utförare får kan man undra?

Flera av de undersökta kommunerna uppger visserligen att man kan ansöka om högre timersättning om man kan påvisa att man har faktiska kostnader som ligger över den kommunalt beslutade ersättningen. Det kräver dock en hel del byråkrati. En kommun (Boden) har noterat att man genom att höja ersättningen till den statliga nivån så kunde man minska den byråkratiska bördan utan att den totala kostnaden påverkades märkbart. Bodens uppfattning var att utförarnas kostnader motsvarar den statliga timschablonen.