Äldreomsorgsbarometern

Socialstyrelsen utför varje år en undersökning med frågor till de äldre som antingen har hemtjänst eller plats på ett särskilt boende.

Ett stort antal frågor ställs om vad de äldre tycker om omsorgen och servicen. En fråga är hur nöjd eller missnöjd man sammantaget är med den hemtjänst eller plats på särskilt boenden man har.

Andelen som var mycket nöjd eller ganska nöjd med sin hemtjänst 2025 uppgick till 85 procent. Det är en hög andel, men resultaten har samtidigt försämrats något över tid. 2013 var motsvarande andel drygt 89 procent.

Det är stor spridning mellan landets kommuner. I 11 kommuner, motsvarande 4 procent av de svarande kommunerna, var andelen mycket nöjd eller ganska nöjd 75 procent eller lägre. Samtidigt var andelen som var mycket nöjd eller ganska nöjd över 90 procent i 77 kommuner.

Andelen som var mycket nöjd eller ganska nöjd med sin plats på särskilt boende 2025 var 79 procent. Alltså något lägre än motsvarande siffra för hemtjänsten. Även här har resultaten försvagats det senaste decenniet då andelen var drygt 83 procent 2013. En viss förbättring har dock kunnat noteras de senaste åren.

Det är också för särskilda boenden en stor spridning mellan landets kommuner. I 55 kommuner, motsvarande 27 procent av de kommuner som deltog, var andelen nöjda äldre 75 procent eller lägre. Samtidigt var andelen som var mycket nöjda eller ganska nöjda över 85 procent i 26 kommuner.

De flesta äldre är nöjda med sin äldreomsorg, men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det visar Vårdföretagarnas analys av Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

År 2025 uppgav 85 procent av äldre med hemtjänst och 79 procent av de som bodde på särskilt boende att de var nöjda med sin omsorg. Samtidigt varierade resultaten kraftigt mellan kommunerna. Inom hemtjänsten var högst tre av fyra äldre nöjda i elva kommuner, medan över nio av tio var nöjda i 77 kommuner. Liknande skillnader fanns inom särskilt boende, där över en fjärdedel av kommunerna har en nöjdhet på 75 procent eller lägre medan fler än 85 procent var nöjda i 26 av landets kommuner.

– De stora skillnaderna visar att fler äldre skulle kunna få en betydligt bättre äldreomsorg. Politiker i kommuner med sämre resultat behöver analysera och undersöka vad som ligger bakom skillnaderna, säger Björn Arnek, branschekonom på Vårdföretagarna.

-Äldreomsorgen står inför stora utmaningar där vi behöver få mer och bättre omsorg för varje skattekrona. Öppna jämförelser och systematisk uppföljning är ett viktigt verktyg för att klara den omställningen, säger Anna Bergendal, näringspolitisk expert äldreomsorg.

Vårdföretagarna har tidigare pekat på behovet av en digitalisering och tillgång till realtidsdata från Socialstyrelsens kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen.

– På så sätt kan utförare och medarbetare snabbare utveckla verksamheten och säkerställa att äldre får den trygghet och kvalitet de har rätt till, säger Rikard Johansson, kvalitets- och etikrådgivare på Vårdföretagarna.

Kombinationen mellan oförändrat antal omsorgstagare i gruppen 80+ år och en ökning av antalet äldre i samma ålderskohort med närmare 35 procent har inneburit att andelen i gruppen 80+ år som har en plats på ett boende har minskat från 13,0 procent till 9,5 procent under perioden 2016–2025.

Även om antalet äldre 80+ år med hemtjänst har ökat något under den senaste 10-årsperioden så har andelen i ålderskohorten som har hemtjänst successivt minskat under perioden. Skälet är att antalet äldre i ålderskohorten 80+ år har ökat kraftigt.

Bland dem som är 95 år och över har nästan 40 procent en plats på ett särskilt boende medan endast en knapp procent har det i ålderskohorten 65–74 år.

Andelen av omsorgstagarna med hemtjänst eller på särskilt boende för äldre som är ganska eller mycket nöjda motsvarar cirka 8 av 10. Andelen har sjunkit något över tid och är på samma nivå för privata respektive kommunala utförare.

Under 2025 var det 4 av 10 kommuner som angav brist på platser på särskilt boende för äldre. Endast i knappt var tionde kommun angav kommunerna att de hade ett överskott.

Endast 28 kommuner tillämpat lagen om valfrihet (LOV) inom särskilt boende för äldre och knappt hälften inom hemtjänsten.

Den genomsnittliga tiden det tar efter att en omsorgstagare ansökt om plats på ett särskilt boende och fått ett första erbjudandet om inflyttningsdatum är drygt två månader. Den genomsnittliga vistelsetiden för en omsorgstagare på ett särskilt boende är 1,7 år.

Stödet för rätten att äldre själv ska få välja särskilt boende är stark i den svenska befolkningen. Närmare 9 av 10 svenskar tycker att de äldre ska ha den rätten.

Stödet för att äldre själv ska få välja vem som ska utföra hemtjänsten är stark hos det svenska folket. Nästan 8 av 10 svenska tycker att äldre ska ha den rätten.

Spridningen mellan kommunerna avseende hur stor del av befolkningen 80+ år som har antingen plats på ett särskilt boende eller hemtjänst är stor. I 25 kommuner hade under 20 procent av denna grupp äldreomsorg medan andelen i 22 kommuner låg över 30 procent.

Andelen 80+ som får någon typ av äldreomsorg varierar stort mellan kommunerna.

Den genomsnittliga tiden det tar efter att en omsorgstagare ansökt om en plats på ett särskilt boenden till det första erbjudandet om inflyttningsdatum skiljer sig mycket åt mellan landets kommuner.

Spridningen i den genomsnittliga kostnaden per omsorgstagare per plats på särskilt boende för äldre är stor mellan kommunerna. Detsamma gäller spridningen i den genomsnittliga kostnaden för hemtjänst mellan kommuner.

Det är stor spridning mellan landets kommuner avseende hur stor andel av kostnaderna för hemtjänst och särskilt boende som utgörs av köp från privata utförare.