Ny forskning visar stora skillnader i kvaliteten för sköra äldre
Varför lyckas vissa kommuner betydligt bättre än andra med det förebyggande arbetet för sköra äldre? Ny forskning visar stora skillnader – men de kan inte förklaras av vare sig kostnader, personalresurser eller politisk styrning. Det borde få fler beslutsfattare att intressera sig för vad som faktiskt skapar kvalitet i äldreomsorgen.
Fallolyckor, undernäring och trycksår kan få stora konsekvenser för sköra äldre. Därför är ett systematiskt förebyggande arbete avgörande för kvaliteten i äldreomsorgen.
En ny studie i Socialmedicinsk tidskrift har med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert jämfört kommuners följsamhet till den vårdpreventiva processen. Resultaten visar tydliga skillnader mellan kommuner med hög respektive låg följsamhet.
Men skillnaderna verkar inte handla om mer resurser. Forskarna fann inga skillnader mellan grupperna när det gäller vårdkostnader, personalresurser eller politisk styrning. Social stabilitet lyfts som en möjlig förklaring, men studien kan inte fastställa några orsakssamband.
Det väcker en viktig fråga: Vad gör verksamheterna som lyckas bäst annorlunda?
Debatten om äldreomsorgens kvalitet handlar ofta om bemanning, resurser och driftsform. Det är viktiga förutsättningar, men de säger inte allt om vilken kvalitet den äldre faktiskt får. Ledarskap, organisation, kompetens, kontinuitet och systematiska arbetssätt spelar också roll – och verksamheternas förmåga att följa upp sina resultat, lära av dem och ständigt förbättra verksamheten.
Här är kvalitetsregister som Senior Alert viktiga. De gör det möjligt att jämföra resultat, upptäcka skillnader och lära av verksamheter som lyckas väl.
Politiken behöver därför efterfråga mer än resurser. Vilka resultat uppnår verksamheterna för de äldre? Var finns kvalitetsskillnaderna? Och hur kan framgångsrika arbetssätt spridas?
Studien visar stora skillnader i det förebyggande arbetet för sköra äldre. Det borde vara en tydlig signal till politiken. För den äldre ska kvaliteten inte vara beroende av vilken kommun eller verksamhet man råkar tillhöra.
Ändå handlar den politiska diskussionen om äldreomsorgen alltför ofta om sådant som är enkelt att räkna: kronor, antal medarbetare eller vem som driver verksamheten. Det är viktiga frågor – men de är inte samma sak som kvalitet.
Uppmaningen till regeringen, kommunerna och ansvariga politiker är tydlig: gör kvaliteten synlig och börja styra efter resultaten.
Politikens uppgift är inte att på förhand bestämma vilken driftsform som antas ge bäst äldreomsorg. Uppgiften måste vara att ställa höga och likvärdiga kvalitetskrav, följa upp vad de äldre faktiskt får – och agera när kvaliteten brister.
Äldre människor har rätt att veta vilken kvalitet de får. Politiker har ett ansvar att ta reda på det – och se till att kunskapen används.