Postnumret får inte avgöra dina rättigheter
Tänk på barnet som lever i en otrygg hemmiljö och väntar på att få komma till ett tryggt familjehem. Den 25-åriga kvinnan med en intellektuell funktionsnedsättning som fortfarande bor kvar hemma eftersom hon inte fått ett eget LSS-boende. Eller mannen med samsjuklighet som lever i hemlöshet och aldrig får det samordnade stöd han behöver.
Mer om Individ- och familjeomsorg
Valspecial: Ska staten ta större ansvar för en jämlik vård och omsorg? Så tycker partierna
Tre människor med helt olika liv. Men de har en sak gemensamt: deras möjligheter att få rätt stöd påverkas fortfarande alltför ofta av vilket postnummer de har.
Det är hög tid att stärka individens rättigheter. För den som behöver stöd ska det vara behoven – inte ekonomin eller postnumret – som avgör vilken hjälp man får.
I dag skiljer sig bedömningar och beslut kraftigt mellan olika kommuner. Det innebär att människor i liknande livssituationer kan få olika stöd, beroende på var i landet de bor. Det rimmar illa med ambitionen om en rättssäker och jämlik välfärd.
Lagarna – LSS och socialtjänstlagen, SoL – ser olika ut. Men principen är densamma: den som har rätt till stöd ska kunna lita på att lagen tillämpas likvärdigt, oavsett vilket postnummer man har.
Samtidigt behöver bedömningarna bli mer kunskapsbaserade och likvärdiga. Socialsekreterare, biståndshandläggare och andra professioner har utbildningen, erfarenheten och den nära kunskapen om individens situation. Men alltför stora skillnader i hur liknande ärenden bedöms riskerar att urholka rättssäkerheten. Därför behöver vetenskap, beprövad erfarenhet och gemensamma arbetssätt få större genomslag – helt i linje med intentionerna i den nya socialtjänstlagen. Nu behöver de också få genomslag i praktiken.
Det handlar ytterst om tillit. Tillit till att beslut fattas utifrån lagstiftning, kunskap och den enskildes behov – inte utifrån kommunens budgetläge eller lokala prioriteringar. Och tillit till att vårt gemensamt finansierade skyddsnät finns där den dag livet tar en oväntad vändning.
Ett postnummer ska aldrig avgöra om ett barn får växa upp i trygghet, om en ung vuxen får flytta till ett eget hem eller om en människa med omfattande stödbehov får den hjälp som krävs för ett värdigt liv. Rättigheter ska gälla lika för alla – oavsett postnummer.
