Ny vårdgaranti är ett steg i rätt riktning, men fortsatt inte tillräckligt för patienterna
Utredningen Behovsstyrd vård presenterade i dag den 17 juni förslag om en ny och skärpt vårdgaranti. Vårdföretagarna välkomnar att tidsgränserna i den specialiserade vården kortas och att patienternas rätt till information stärks. Men lagstiftningen blir tandlös om vårdgarantin inte också blir en rättighetslagstiftning, där patienter kan räkna med att garantin ger vård i tid.
– Det är bra att utredningen föreslår att korta tidsgränserna. Tyvärr når inte utredningen ända fram. Ska garantin bli mer än ett löfte måste patienternas rättigheter stärkas. Annars är det en ambition – inte en riktig garanti, säger Gunnar Caperius, förbundsdirektör Vårdföretagarna.
Bra med kortare gränser – men det räcker inte
Utredaren föreslår bland annat att tidsfristen för en första, medicinsk bedömning i den specialiserade vården kortas till 30 dagar och att planerad vård ska ges inom 60 dagar. Att vårdgarantin breddas från “besök” till “medicinsk bedömning” är viktigt, eftersom det bättre speglar dagens vård och öppnar för digitala och behovsanpassade arbetssätt. Vårdföretagarna ställer sig positiva till att garantin ska omfatta fler steg i vårdkedjan, exempelvis undersökningar, provtagning och röntgen.
Utredningens uppdrag innefattade även att se över viten/sanktioner mot huvudmän i de fall vårdgarantin och patientlagen inte följs. Utredningen landar i att vite får utdömas i samband med att vårdgivaren eller regionen inte fullgör informationsgarantin, men att det i dagsläget inte ska utgå viten vid överträdelser av tidsgränserna.
– Att IVO föreslås ges möjlighet att förelägga viten i samband med bristande information till patienter är positivt, men det räcker inte. Om patienten får vänta olagligt länge på vård måste det ge tydliga konsekvenser för huvudmannen, säger Gunnar Caperius.
Det måste kosta att bryta vårdgarantin
Vårdföretagarna vill se reella patienträttigheter och tydliga incitament för regionerna att leverera vård i tid. Därför bör sanktioner eller viten kunna riktas mot regioner som inte uppfyller vårdgarantin.
-Vårdköerna skapar idag stora kostnader för både samhället och individen, och då måste det kosta även för huvudmannen att låta patienter vänta olagligt länge. I dag har vi långa vårdköer samtidigt som det finns outnyttjad kapacitet hos både offentliga och privata vårdgivare. Resurserna måste följa patienten till den vårdgivare som faktiskt kan utföra vården, säger Gunnar Caperius.
– Vi välkomnar också utredningens förslag om att specialist- och slutenvård ska kunna erbjuda digital tillgänglighet på samma sätt som primärvården, och att patientens rätt till distanskontakt ska lagregleras. Vi ser fram emot att gemensamt med huvudmännen diskutera hur vårdens digitala utveckling ska ges mer stabila och långsiktiga förutsättningar framöver, avslutar Gunnar Caperius.
Utredningen tar steg i rätt riktning och Vårdföretagarna ser fram emot att tillsammans med politik, myndigheter och regioner utveckla dess förslag så att en förstärkt och effektiv vårdgaranti kan komma på plats under kommande mandatperiod. Vårdföretagarna återkommer i sitt remissvar med en mer utförlig kommentar kring utredningens förslag.
Q: Vad tycker Vårdföretagarna om utredningens förslag om en ny vårdgaranti?
A: Vårdföretagarna välkomnar flera av förslagen. Det är positivt att tidsgränserna i den specialiserade vården kortas, att patienternas rätt till information stärks och att vårdgarantin omfattar fler delar av vårdkedjan. Samtidigt anser Vårdföretagarna att förslagen inte går tillräckligt långt för att säkerställa att patienter faktiskt får vård i tid.
Q: Vilka delar av förslaget ser Vårdföretagarna som särskilt positiva?
A: Vårdföretagarna ser positivt på att tidsfristen för en första medicinsk bedömning i specialistvården föreslås bli 30 dagar och att planerad vård ska ges inom 60 dagar. Det är också bra att vårdgarantin utgår från medicinsk bedömning snarare än enbart fysiska besök, eftersom det bättre speglar dagens vård och möjliggör digitala och behovsanpassade arbetssätt.
Q: Varför är det viktigt att vårdgarantin omfattar fler steg i vårdkedjan?
A: Patientens väntan består ofta av flera olika moment, exempelvis undersökningar, provtagning och röntgen. Om garantin omfattar hela vårdprocessen blir det lättare att säkerställa att patienter får vård i rimlig tid och att flaskhalsar identifieras.
Q: Varför anser Vårdföretagarna att förslaget inte räcker?
A: En garanti måste innebära att patienten faktiskt kan räkna med att få vård inom utsatt tid. Om det saknas tydliga konsekvenser när tidsgränserna överskrids riskerar vårdgarantin att bli en ambition snarare än en verklig garanti.
Q: Vad tycker Vårdföretagarna om utredningens förslag kring sanktioner och viten?
A: Det är positivt att IVO föreslås få möjlighet att förelägga vite när patienter inte får den information de har rätt till. Men Vårdföretagarna anser att det också bör finnas sanktioner eller viten när regioner inte uppfyller vårdgarantins tidsgränser.
Q: Varför behövs sanktioner vid långa väntetider?
A: Långa vårdköer innebär stora kostnader för både patienter och samhälle. Om patienter får vänta olagligt länge bör det få konsekvenser för huvudmannen. Tydliga incitament behövs för att regionerna ska prioritera att erbjuda vård i tid.
Q: Hur kan vårdköerna minska enligt Vårdföretagarna?
A: I dag finns det samtidigt långa vårdköer och outnyttjad kapacitet hos både offentliga och privata vårdgivare. Vårdföretagarna anser att resurserna behöver följa patienten till den vårdgivare som kan utföra vården snabbast och med god kvalitet.
Q: Vad tycker Vårdföretagarna om förslagen kring digital vård?
A: Vårdföretagarna välkomnar att specialist- och slutenvården föreslås få samma möjligheter till digital tillgänglighet som primärvården, samt att patientens rätt till distanskontakt ska lagregleras. Det är viktigt för att modernisera vården och öka tillgängligheten för patienterna.
Q: Vad händer nu?
A: Utredningen är ett steg i rätt riktning. Vårdföretagarna ser fram emot att bidra till det fortsatta arbetet tillsammans med politiken, myndigheter och regioner. Vårdföretagarna kommer också att återkomma med mer detaljerade synpunkter i sitt remissvar.