Fler familjehem kräver mer än rekrytering – det kräver rätt förutsättningar
Förra veckan ställde jag frågan om vi verkligen förtjänar fler familjehem. Diskussionen som följde på Linkedin visade att det inte räcker att beskriva problemen – vi måste också vara tydliga med vilka lösningar som krävs. Här sammanfattar jag vad som behöver förändras för att fler familjer ska kunna, vilja och orka ta uppdraget.
Mer om Individ- och familjeomsorg
Debattartikel i Dagens Samhälle: Offentlighetsprincipen vore direkt olämplig i privat vård
Debatten om familjehemsvården fastnar ofta i samma uppgivna konstaterande: Det råder brist på familjehem. Kommuner larmar. Barn väntar.
Men brist är ett resultat – inte en orsak.
Att ta emot ett barn är inget sidouppdrag. Det påverkar arbete, ekonomi, relationer och varje del av det egna, dagliga familjelivet. Att välkomna en ny person in i den egna familjen är ett livsförändrande beslut. Om vi menar allvar med att fler ska kliva fram måste vi bygga ett system som gör uppdraget möjligt – inte bara att påbörja, utan att bära över tid.
Många familjehem vittnar om otydlighet kring villkor, ersättning och ansvar. Det ska vara klart vad som gäller redan innan placeringen inleds. Förutsägbarhet skapar mod. Osäkerhet skapar tvekan.
Stödet runt familjehemmet måste också vara verkligt och tillgängligt när det behövs som mest. De barn som placeras i dag har ofta omfattande behov. Det kommer att bli svårt – det är en del av vården. Då kan familjehem inte stå ensamma på kvällar och helger när situationer eskalerar – inte heller är det hållbart att de då hänvisas till socialjouren. Ett tillgängligt, kvalificerat och professionellt stöd runt familjen är inte en servicefunktion. Det är en förutsättning för stabilitet.
Det är just detta som konsulentstödet är tänkt att vara: En strukturerad och professionell stödorganisation runt familjehemmet. En funktion som kan avlasta socialtjänsten, hantera löpande frågor, stötta i konfliktsituationer, bidra med handledning och finnas tillgänglig när det verkligen behövs.
För många kommuner – särskilt mindre och mellanstora – är det i praktiken svårt att bygga och upprätthålla en sådan spets- och jourorganisation i egen regi. Detta är inte en värdering, utan ett konstaterande om kapacitet. Även större kommuner köper i dag konsulentstöd för att kunna möta alla familjers och placerade barns behov.
Transparens om barnets behov, tidigare insatser och riskfaktorer är avgörande. God matchning är den starkaste skyddsfaktorn mot sammanbrott och ett sätt att visa respekt för både barnets behov och familjehemmets förutsättningar.
Här fyller konsulentstödda verksamheter ofta en viktig roll genom att arbeta strukturerat med rekrytering, utbildning och bedömning av familjehem innan en placering sker. Det förändrar dock inte kommunernas lagstadgade ansvar att själva utreda och bedöma familjehemmets lämplighet.
Frågan är inte om det finns tillräckligt många familjer för att täcka behovet av familjehem runtom i Sverige. Det finns gott om familjer med värme, stabilitet och vilja att göra skillnad. Frågan är om vi organiserar familjehemsvården så professionellt att dessa familjer vågar säga ja – och orkar fortsätta säga ja.
Vill vi ha fler familjehem måste vi bygga ett system där stöd inte är ett undantag – utan en självklarhet.
Nu krävs modet att organisera familjehemsvården utifrån barnets behov – inte ideologiska låsningar.