Debattartikel i Altinget: Kommunala LSS-bostäder behöver striktare regler
Allt fler kommunala gruppbostäder har fler än sex boende och samlokaliseras med daglig verksamhet trots lagens och Socialstyrelsens rekommendationer. Rätt till en trygg och individanpassad LSS-bostad riskerar att gå förlorad om kommunerna slipper samma tillsyn som privata aktörer, skriver Antje Dedering, förbundsdirektör, Vårdföretagarna och Anders Lago, förbundsordförande, Riksförbundet FUB i en debattartikel i Altinget.
Bostad med särskild service för vuxna är en insats, enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, som en person ansöker om. Den ska utformas utifrån individuella behov och önskemål. Rätt utformad innebär LSS-bostaden trygghet, gemenskap och ett gott stöd av personal.
Privata utförare måste få tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO för att få starta en LSS-verksamhet. Det innebär att en gruppbostad inte får ha fler än 6 lägenheter. IVO ger inte heller tillstånd för samlokalisering av verksamheter.
Men kommunerna är undantagna tillståndsplikten. Det innebär att de i många fall struntar i rättspraxis och LSS-lagens mål om att ha rätt att leva som andra. Det är orimligt att krav och tillsyn varierar så kraftigt beroende på om verksamheten drivs kommunalt eller privat.
Riksförbundet FUB och Vårdföretagarna uppmanar socialtjänstministern att snarast föreslå en tillståndsplikt för kommunernas LSS-verksamhet i egen regi, skriver Antje Dedering i en debattartikel tillsammans med FUB.