Debattartikel i Altinget: Patienternas hälsa hänger på läkares möjlighet till utbildning och fortbildning

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar inom kompetensförsörjningen. Samtidigt kan allt fler patienter i dag få trygg och effektiv vård utanför sjukhusen – även vid avancerade kirurgiska ingrepp som höft- knä- och ryggoperationer. Denna utveckling är positiv både för patienter och vården som helhet.

Vårdens karaktär i dessa verksamheter möjliggör hög effektivitet. Operationstiderna hålls korta, kvaliteten är fortsatt hög och kostnaden per ingrepp blir ofta lägre än på akutsjukhus. Den här typen av vårdformer skapar dessutom möjligheter till ett mer flexibelt yrkesliv för läkare. För vissa medarbetare kan det vara den mest attraktiva arbetsmiljön under vissa perioder i livet, medan andra kan stimuleras av den variation som finns på ett akutsjukhus. Det viktiga är att alternativen finns – särskilt när vårdens största utmaning handlar om att säkra tillgången till medarbetare med rätt kompetens.

Det räcker dock inte att utbilda fler läkare på universiteten. För att klara framtidens vårdbehov krävs goda möjligheter till livslångt lärande. Läkare under specialistutbildning behöver få handledning och träning som leder till självständighet.

Färdiga specialister behöver kunna vidareutvecklas och volymträna i takt med att nya behandlingsmetoder och arbetssätt introduceras. Här har utbildning och fortbildning under lång tid hamnat i skymundan. Strukturen har inte hängt med i vårdens förändring – trots att behoven ökat, skriver Ann Söderström och Karin Elinder i en debattartikel i Altinget.