Nu påbörjas reformeringen av samhällsvården på allvar
Just nu pågår en omfattande översyn och reformering av hela samhällsvården för barn och unga, inte minst institutionsvården – HVB respektive SiS. Flera högaktuella utredningar har genomförts, vissa pågår ännu och överlämnas till regeringen i sommar, till jul eller i början av nästa år. Vårdföretagarna har under hösten och våren varit aktiva i flertalet utredningar, samverkansforum och dialoger med politiken, myndigheter och SKR. Samhällsutvecklingen kräver ett omtag för att möta nya behov i annan omfattning.
Mer om Individ- och familjeomsorg
Höjd avgift ett slag i luften mot kriminella men förödande för små aktörer
Mot den bakgrunden är det naturligt att regeringen skärper kompetenskraven för personal i HVB. I korthet är kraven att all personal skall ha en minst tvåårig eftergymnasial utbildning. Befintlig personal skall få möjlighet att utbilda sig under en övergångsperiod om sex år. Det är höga ambitioner som meddelas med en månads varsel. Det visar hur prioriterad HVB-frågan är för regeringen.
Det ska sägas direkt att vissa av Vårdföretagarnas medlemsföretag redan når upp till eller ligger nära regeringens krav om att personalen skall ha en minst tvåårig eftergymnasial utbildning, men för de allra flesta HVB-verksamheter kommer det här att vara prövande. Särskilt utmanande blir det om även timvikarier som måste finnas och kunna plockas in med kort varsel, ska omfattas av kraven.
För branschen i stort har sju av tio anställda på HVB en minst tvåårig eftergymnasial utbildning. Det innebär att drygt var fjärde person som idag arbetar på HVB kommer behöva tillgodogöra sig utbildningskraven, för att kunna arbeta kvar. Verksamheten måste därutöver klara nyrekryteringen av personal.
Frågan är inte längre om utbildningskrav för personal i HVB skall regleras. Huvudfrågan är hur detta skall ske för att omställningen skall bli möjlig och verklig. Regeringen har meddelat att de kommer att presentera en särskild satsning som innebär att personal på HVB-hem ska kunna utbilda sig på 25 procent av arbetstiden.
Det är helt nödvändigt för att samhällsvården inte skall implodera; att den befintliga personalen skall kunna jobba kvar, och att verksamheten skall klara möta regleringen.
Vårdföretagarna fortsätter följa frågan och återkommer när fler detaljer är kända. Redan nu behöver ett par förslag adresseras från våra medlemmar:
Säkerställ finansiering samt tillgång till validering av den befintliga personalens kompetens. På så vis kan de statliga medlen göra störst nytta. Personal som ligger nära utbildningskrav kan få chansen att komplettera med rätt utbildningsinsatser. Det frigör också utbildningskapacitet och statliga medel för den personal som har störst behov.
Ge Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, uppdraget att inrätta ett YH-program för personal som arbetar på HVB eller SiS, som motsvarar dagens behov och kommande reglering. Det skulle hjälpa till att normera utbildningsprogram och uppdragsutbildningar som tillhandahålls av alltifrån folkhögskolor och utbildningsföretag till högskolor. Det bör åtminstone finnas två olika huvudspår eller upplägg av utbildningar.
- Ett för dem som redan idag arbetar på HVB och behöver kunna tillgodogöra sig utbildningen på deltid, parallellt med arbetet.
- Ett för dem som kan och vill studera på heltid, för att kunna arbeta inom samhällsvården.
Vi är många som är överens om att samhällsvården måste rustas för dagens behov. Med lagreglerade kompetenskrav blir uppgiften än större, då färre kommer få arbeta inom HVB. Med andra pågående förslag som bereds kommer sannolikt också färre privata aktörer – men även enskilda kommuner – klara av och vilja bedriva exempelvis HVB. I bästa fall leder reformeringen till en ökad kapacitet inom samhällsvården – i termer av kompetens och vårdinnehåll. I värsta fall förstärks den samlade underkapaciteten inom vårdkedjan, från brist på familjehem till platsbrist på SiS.