Hoppa till innehåll

Regeringen har lagt en proposition till riksdagen om meddelarskydd för anställda i privat driven vård, omsorg och skola som finansieras med offentliga medel. Initiativet har goda intentioner. Men lagförslaget riskerar att leda till att företagshemligheter röjs och information som är börspåverkande kan spridas. Riksdagen bör därför avvisa propositionen och istället följa upp vad den nya lagen till skydd för whistle blowers får för effekt.

Vårdföretagarna anser att det är av största vikt att anställda inom vård och omsorg har möjlighet att påverka och rapportera missförhållanden som kan drabba patienter och brukare. Det är viktigt att arbetsgivaren får kännedom om missförhållanden för att snabbt kunna vidta åtgärder för att rätta till problem. Genom Lex Maria och Lex Sarah finns lagbestämmelser som slår fast att de anställda har skyldighet att anmäla missförhållanden hos sin arbetsgivare. De gäller för alla som verkar i vård och omsorg, oavsett regi. Vår uppfattning är att dessa lagregler är ett av flera viktiga medel att säkra att alla insatser i vård och omsorg, oavsett driftsform, håller god kvalitet.

Det är rimligt att anställda, som har ett gott syfte, ska kunna slå larm om missförhållanden utan att känna osäkerhet om de riskerar sin anställning, eller andra former av repressalier. Den 1 januari 2017 stärks skyddet för så kallade whistle blowers, genom den lag om särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (repressalielagen) som riksdagen har beslutat om.

Att därutöver utöka meddelarskyddet för anställda i privat driven vård och omsorg kan vara lovvärt. Men regeringens förslag innebär att företagshemligheter riskerar att röjas. Lagförslaget innehåller heller inga undantag för information som är börspåverkande. Det visar den analys av lagförslaget som advokatfirman Cederquist har gjort på Svenskt Näringslivs uppdrag. Vårdföretagarna och Svenskt Näringsliv anser därför att riksdagen bör avvisa regeringens proposition och istället först låta utvärdera resultatet av den nya repressalielagen, som ännu inte trätt i kraft.