Hoppa till innehåll

Det finns åtskilliga myter kring hur det är med valfrihet och inte minst om den fria etableringen av vårdgivare. Vår utgångspunkt är givetvis våra företags intressen men dessa sammanfaller med medborgarnas allmänintresse att välja den vårdgivare de önskar.

Den valmöjligheten ska alla medborgare ha oavsett klasstillhörighet, kön eller etnisk tillhörighet. I och med Vårdvalsreformen har vi också tagit ett rejält kliv närmare det målet. Men det finns en del skönhetsfläckar kvar för att skapa reell valfrihet för alla.

Två aktuella utvärderingar av vårdvalsreformen visar på gemensamma slutsatser som är intressanta för diskussionen om hälsovalet i Västra Götaland. Dels har Vårdföretagarna gjort en unik och första utvärdering av Vårdvalsreformen. Några av delresultaten presenteras på ST dagarna i Göteborg den 23 april. Slutrapporten presenteras sedan på en nationell konferens i Stockholm den 1 juni. Dessutom har Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort en motsvarande studie på tre landsting med Vårdval (Halland, Västmanland och Stockholm).

Ett av de gemensamma resultaten är att antalet vårdgivare har ökat i samtliga tre studerade landsting. Alla tre uppger att trenden är att andelen patienter som väljer privata utförare ökar. Dessutom visar det sig att överkapacitet undviks med vårdval, i jämförelse med traditionell upphandling.

I Stockholm har kostnaderna minskat i fasta priser för den producerade tjänsten, medan kvaliteten på tjänsten är oförändrad. I Västmanland har kostnaderna i fasta priser ökat, medan kvaliteten är oförändrad. I Halland har kostnaderna minskat i fasta priser, medan kvaliteten har ökat. Antal läkarbesök har ökat med 12 procent och störst var ökningen i vårdtunga områden där den var 15 procent.

Kvaliteten har blivit bättre

I huvudsak ser vi att kvaliteten har utvecklats positivt, fler vårdgivare har etablerats genom vårdvalen vilket har ökat tillgängligheten för landets patienter. Detta utan att kostnaderna har gått i taket eller att de farhågor som funnits med etableringsfriheten besannats.

En del politiker upplever att etableringsfriheten bär med sig vissa problem. Å ena sidan överetablering som kan verka kostnadsdrivande och försvåra för den offentliga vården, å andra sidan en risk att vissa områden får sämre möjligheter till vård. Det finns även de som ibland hävdar att privata vårdföretag endast skulle välja de patienter som är friska eller som de vill ha. Det sistnämnda skulle strida både mot läkaretiken såväl som mot lagen.

I de studerade landstingen finns det i dag ungefär hälften privata utförare och hälften offentlig utförare. Det är med andra ord mångfald inom sjukvården på riktigt. Samma sak gäller i Västra Götaland där antalet vårdcentraler har ökat dramatiskt sedan vårdvalet infördes. Med ökning av antalet vårdcentraler följer ett ansvar att lägga ner de vårdcentraler som väljs bort av patienterna. Annars riskerar reformen öka kostnaderna för primärvården.

Flera hinder för mångfald

När vi frågar våra medlemmar i Västra Götaland vilka som är de största hindren för mångfald idag så svarar de:

• Listning försvårar inträde för nya etableringar i vårdval.

• Omfattande basuppdrag hindrar mindre vårdföretag.

• Landstinget täcker upp egna förlustverksamheter vilket hindrar konkurrens.

• Landsting subventioneras, exempelvis genom omställningsbidrag.

Det pågår en granskning av de olika vårdvalen utifrån just konkurrensneutraliteten, efter att de införts, av Konkurrensverket. Det välkomnar vi, men det är inte tillräckligt. Vi menar att det efter valet 2010 måste tillsättas en parlamentarisk utredning som skyndsamt ser över frågan om konkurrensneutralitet i vården generellt. Detta bör ske efter valet 2010 oavsett vem som vinner. Dagens lagstiftning måste anpassas till en verklighet som präglas av en mångfald av utförare, såväl privata, ideella som offentliga.

För att uppnå mångfald behövs:

• Sunda ersättningssystem som stimulerar valfrihet och kvalitet.

• Mindre omfattande basuppdrag inom primärvården med fler tilläggsuppdrag som gör det möjligt för små och medelstora vårdentreprenörer att etablera sig.

• Ett organiserat erfarenhetsutbyte mellan kommunen/landsting och privata utförare och dialog mellan politiker och utförare.

• Nationell kvalitetsgranskning. Välfärdens tjänster behöver utveckling, mångfald och karriärmöjligheter.

• Sanktionsmöjligheter när landstiget inte behandlar alla vårdgivare konkurrensneutralt.

• Nationell årlig uppföljning av konkurrensneutraliteten inom vården motsvarande den uppföljning som göras av skolverket när det gäller utbildning.

Den svenska vården har gått från att vara en intern angelägenhet för landstingen till att få drag av en marknad där kunderna kan välja. Finansieringen sker via skatter och patienterna betalar inom ramen för den offentligt finansierade vården endast en liten del via patientavgifter. Den skattefinansierade finansieringen av vården är också Vårdföretagarnas utgångspunkt; den måste behållas för att garantera en jämlik vård och en sund finansiering. Vi behöver dock en mer konkurrensneutral vård. Det skulle gynna vården i Västra Götaland och ge en högre tillgänglighet, högre kvalitet samt mer vård per skattekrona.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Kenneth Krantz, regionchef, Svenskt Näringsliv

 Artikeln tidigare publicerad i Göteborgs-Posten.