Remissvar Behovsstyrd vård

Läs Vårdföretagarnas remissvar här.

Vårdföretagarna har beretts tillfälle att lämna remissvar på slutbetänkandet Behovsstyrd vård. Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för privat och idéburen vård och omsorg. Föreningen har cirka 2000 medlemmar med tillsammans drygt 116 000 årsanställda. Vårdföretagarnas medlemmar omfattas samtliga av kollektivavtal och är verksamma i hela Sverige. 

Vårdföretagarna välkomnar flera av utredningens förslag men anser att vårdgarantin måste bli mer än en målsättning. Efter dansk förebild och behovsprincipen bör patienter som inte får medicinsk utredning eller behandling inom 30 dagar automatiskt få rätt att välja en annan offentlig eller privat vårdgivare med relevant avtal och tillgänglig kapacitet. Befintlig vårdkapacitet måste användas bättre, bland annat genom ett enklare nyttjande av avtal och vårdkapacitet över regiongränserna.

Utredningen föreslår kortare tidsgränser men inte en individuellt utkrävbar rätt till vård inom dessa gränser. Patienten kan inte själv aktivera rätten att välja vård hos en annan vårdgivare eller överklaga om regioner underlåter sig att agera. Det föreslås inte heller några sanktioner när regioner överskrider tidsgränserna för vård och behandling.

Vårdföretagarna anser att vårdgarantin behöver kopplas tydligare till en konkret rätt för patienten när vården inte kan ges inom vårdgarantins tidsgräns. Den s.k. danska modellen, som utgår från behovsprincipen, är ett exempel på hur detta kan lösas. I Danmark har patienter rätt till medicinsk utredning inom 30 dagar och kan, om den offentliga hälso- och sjukvården inte kan erbjuda vård inom denna tidsram, som huvudregel använda det utvidgade fria sjukhusvalet och välja ett privat sjukhus eller en klinik som regionerna har avtal med och som kan erbjuda vården snabbare. Vårdföretagarna anser att en motsvarande princip bör införas i Sverige.

När vårdgarantins tidsgränser inte kan hållas ska patienten automatiskt ges rätt att välja vård hos en annan offentlig eller privat vårdgivare som har avtal med regionen. En svensk modell måste utgå från hälso- och sjukvårdens grundläggande behovsprincip, där den som har störst behov av vård ska ges företräde. Regioner som har svårt att uppfylla vårdgarantin ska ha ett tydligt ansvar att bistå patienten att få vård inom vårdgarantins gräns. Det innefattar även att informera patienten om möjligheten att få vård hos andra vårdgivare såväl inom den egna regionen som i andra regioner.

Vårdföretagarna anser också att staten behöver ta ett tydligare ansvar för den nationella vårdförmedlingen. När regionerna saknar tillräckliga incitament eller praktiska möjligheter att erbjuda vård hos andra vårdgivare riskerar ledig kapacitet att stå outnyttjad samtidigt som patienter väntar i kö. Staten bör därför säkerställa en nationell funktion som kan synliggöra och förmedla tillgänglig kapacitet över regiongränserna och, där det behövs, möjliggöra nationell upphandling av vårdkapacitet.

Vårdföretagarna välkomnar utredningens förslag om mer enhetliga principer för regionernas patientavgifter och ersättningssystem. Dagens stora regionala skillnader är svåra att motivera för både patienter och personal, då de skapar en ojämlik tillgång till vård över landet samtidigt som det lägger en onödig administrativ börda på både beställare och utförare.

Nedan kommenteras några av de övriga förslagen i korthet.

En garanti om medicinsk bedömning ersätter dagens besöksgaranti. Vårdföretagarna tillstyrker förslaget.

Tidsfristen för remisshantering och en informationsgaranti för patienten är nya inslag i vårdgarantin.
Vårdföretagarna tillstyrker förslagen. Information är dock inte tillräckligt. Om regionen inte kan erbjuda vård i tid ska beskedet samtidigt aktivera patientens rätt att välja vård hos en annan vårdgivare och ge patienten praktiska möjligheter att överblicka och välja bland
offentliga och privata vårdgivare med tillgänglig kapacitet över hela landet.

Fler patienter och fler delar av vårdkedjan inkluderas i den nya vårdgarantin. Vårdföretagarna tillstyrker att fler patienter och fler beslutade åtgärder omfattas av vårdgarantin. Vårdföretagarna avstyrker däremot de föreslagna tidsgränserna om 30 dagar till medicinsk bedömning och därefter 60 dagar till planerad vård.

En förtydligad reglering av regionernas ansvar för att se till att patienter får vård i tid. Vårdföretagarna tillstyrker förslaget men anser det otillräckligt. Patientens möjlighet att få vård hos en annan vårdgivare är fortsatt beroende av regionens egen bedömning och agerande. Patientens ges ingen självständig rätt att aktivera vårdgarantin om regionen förblir passiv

Det behövs ingen särskild reglering av valet av utförare när regionen inte uppfyller vårdgarantin. Vårdföretagarna delar inte utredningens bedömning. Patientens rätt att välja en annan vårdgivare när vårdgarantin inte kan uppfyllas bör regleras uttryckligen. Utan en sådan rätt förblir patienten beroende av att hemregionen på eget initiativ identifierar och använder tillgänglig kapacitet hos andra vårdgivare. Patienten bör få ett bindande vårdgarantibesked när vårdgarantin inte kan uppfyllas. Beskedet ska ge patienten rätt att välja bland offentliga och privata vårdgivare med relevanta avtal och tillgänglig kapacitet.

En lagstadgad vårdgaranti med en särskild tidsgräns för planerad vård inom BUP. Vårdföretagarna tillstyrker tidsgränsen om 30 dagar för planerad vård inom BUP och att ytterligare beslutad vård ska ges senast 30 dagar därefter. Utredningens förslag omfattar båda dessa tidsgränser. För att tidsgränsen ska fungera som en verklig garanti måste ett överskridande få en omedelbar konsekvens för huvudmannen och en motsvarande rättighet för patienten. När regionen inte kan erbjuda vård inom 30 dagar ska barn och unga automatiskt få rätt till vård hos en annan offentlig eller privat vårdgivare med relevant avtal och tillgänglig kapacitet. Regionernas avtal med privata BUP-verksamheter behöver användas fullt ut. Avtalen bör vara tillräckligt långsiktiga för att skapa goda förutsättningar för kvalitet, kontinuitet och en stabil kompetensförsörjning.

Gunnar Caperius, Förbundsdirektör Vårdföretagarna

Christoffer Nilsson, Näringspolitisk expert Vårdföretagarna

Daniel Forslund, Utvecklingsansvarig Vårdföretagarna