Artikel i Dagens Samhälle: ”Privata omsorgsbolag slår larm om nya beredskapskrav”
Privat vård och omsorg riskerar att halka efter när kommunerna höjer beredskapen.
I en intervju i Dagens Samhälle uppmanar Vårdföretagarnas förbundsdirektör Gunnar Caperius därför kommunerna att inkludera de privata företagen i det löpande beredskapsarbetet.
Den nya lagen om beredskap i kommuner och regioner förväntas träda i kraft den första januari nästa år.
Det har föranlett flera kommuner att även höja kraven på de privata vård- och omsorgsbolagens beredskap – utan att låta dem delta i det kommunala planeringsarbetet.
– De privata företagen står för en väsentlig del av omsorgen. Inkluderar man inte dem riskerar det att bli luckor i beredskapen, säger Gunnar Caperius.
Vårdföretagarna har därför skickat en skrivelse till kommunerna där de ber om samverkan.
Vem som ansvarar för el, värme, vatten och livsmedelslager är exempelvis sådant som kommuner och företag behöver komma överens om.
– Ska våra verksamheter ha egna vattentankar och dieselaggregat? Utmaningarna är desamma för kommuner och privata företag. Därför finns fördelar med samordning och att lära av varandra.
Vårdföretagarna anser att det finns en risk att grundprincipen om proportionalitet i upphandlingar hotas när kraven på beredskap höjs. Enligt denna princip ska kraven i inköp vara rimliga i förhållande till det som upphandlas.
Gunnar Caperius understryker att premisserna måste vara klara när nya avtal sluts. Han ser också framför sig att många avtal kommer att behöva skrivas om med anledning av kraven i den nya lagen.
En annan fråga som behöver diskuteras är ersättningen till företagen.
Ersätts inte de privata aktörerna, särskilt de mindre, för de kostnader som de höjda kraven ger upphov till riskerar det att slå mot dagens omsorg.
Dessutom måste den statliga ersättningen, som kommunerna får för beredskapshöjande åtgärder, komma de privata utförarna till del.
- att kalla privata utförare till dialog om hur kommunens beredskapsarbete kan organiseras och vilka krav som är rimliga, proportionerliga och effektiva för de enskilda verksamheterna och omsorgen som helhet,
- att inkludera privata utförare i kommunernas löpande beredskapsarbete – i risk- och sårbarhetsanalyser, planering, utbildning och övning,
- att säkerställa att ersättningen täcker beredskapskraven och inte behöver tas från omsorgen.