Debattartikel i Sundsvalls Tidning: ”109 miljoner rakt ur Sundsvalls kommunkassa”
Marginalerna är nästan nere på noll. Två av tre assistansföretag uppger därför att de kan behöva lägga ned eller lämna branschen under 2027 om staten inte höjer ersättningen för personlig assistens till en rimlig nivå, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiske expert Patrik Silverudd i en debattartikel i Sundsvalls Tidning.
Att leva med personlig assistans innebär att man ständigt behöver andra i sin vardag. Därför är möjligheten att välja vem som utför assistansen avgörande för individens självbestämmande.
Bara var sjunde assistansanvändare väljer kommunen som utförare i dag.
Men i en snar framtid kanske det bara är kommunen som återstår som utförare. Under flera år har regering och riksdag urholkat ersättningen till personlig assistans så hårt att de privata och idéburna assistansanordnarna nu går på knäna.
Så vad händer om företagen och de ideella anordnarna tvingas bort och kommunerna tvingas ta över som anordnare för all personlig assistans?
Personer med stora funktionsnedsättningar förlorar på ett bräde stora delar av sitt självbestämmande. Men det kommer även att vara förödande för kommunernas ekonomi. Kommunernas kostnad för den personliga assistansen i genomsnitt ligger 30 procent över vad staten betalar per timme.
Tar kommunerna över all assistans ger det en merkostnad på totalt 10 miljarder kronor i landets samtliga kommuner. För Sundsvalls kommuns skattebetalare handlar det om 109 miljoner kronor i extra utgifter. I Timrå landar notan på 16 miljoner kronor och i Ånge på 8 miljoner. Per år!
Men det finns ett alternativ: Att staten höjer ersättningen till de privata och idéburna utförarna med minst 6 procent 2027. Det skulle ge dem en rimlig chans att driva sina verksamheter vidare, för en extra statlig utgift på cirka 1,2 miljarder kronor.
Valet borde vara enkelt: 1,2 miljarder är mindre än 10 miljarder kronor, konstaterar Patrik Silverudd.