Debattartikel i Gefle Dagblad: ”Väntetiderna till kvinnosjukvård är ett misslyckande”
Gefle Dagblad rapporterar om en kvinna, Mia, med kvarvarande besvär efter sin förlossning. Av regionen får hon beskedet att det kan dröja upp till två år att få träffa en specialist och utreda en möjlig framfallsoperation. Därefter väntar sannolikt ytterligare en tids väntan innan hon kan få problemet avhjälpt. , skriver Ida Ingerö och Karin Elinder i en debattartikel i Gefle Dagblad.
Det är orimligt att det får gå till på det här sättet. Den lagstadgade vårdgarantin ger patienten rätt att få träffa en specialist inom 90 dagar. Tidsgränsen är i Sverige väl tilltagen jämfört med flera nordiska grannländer. Ändå hade i april över 500 kvinnor väntat längre än vårdgarantin på att få operation för framfall efter att ha träffat en specialist som konstaterat behovet, enligt SKR:s väntetidsdatabas.
Att kvinnor runt om i landet får en kölapp i stället för snabb hjälp är både ovärdigt och onödigt. Det finns kapacitet hos andra vårdgivare att ta emot fler patienter när regionen inte klarar sitt ansvar. Regeringen har dessutom tillfört extra pengar till regionerna för att hantera köerna inom flera områden. Operation för framfall är ett av dem.
Artikeln i Gefle Dagblad väcker frågor om hur regionen hanterar sin skyldighet att informera patienter om deras rättigheter. Mia berättar att hon uppmanats att antingen fortsätta vänta eller vända sig till en privat vårdgivare, men att hon anser att det då ”blir en klassfråga”. Här måste informationen uppenbart brustit från regionens sida, eftersom Mia verkar ha uppfattat det som en uppmaning att betala ur egen ficka – inte att regionen har skyldighet att stå för notan.
En framfallsoperation i privat regi kan inte bara erbjudas med korta väntetider och hög kvalitet – den kostar dessutom mindre än om den utförs av en offentligt organiserad vårdgivare. Då behöver kvinnor inte gå i månader med smärtor och begränsade liv där de inte kan sitta bekvämt. Patienter med mer akuta besvär kan prioriteras på akutsjukhusen – och skattemedlen räcker längre.
Väntetiderna och den begränsade tillgången till kvinnosjukvård är ett misslyckande och ett tecken på bristande jämlikhet. De regionpolitiker som påstår sig prioritera kvinnor behöver till nästa regionfullmäktige presentera en konkret satsning för att garantera att det är kvinnors behov av vård som styr – inte vilken arbetsgivare som står på gynekologens lönebesked.
Ida Ingerö, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
Karin Elinder, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna