Socioekonomi och nöjda patienter – En jämförelse mellan privat och offentligt drivna vårdcentraler i Västra Götalandsregionen

Hälften av alla vårdcentraler i Västra Götalandsregionen är privat drivna. Patienterna är mest nöjda med de vårdcentraler som är privat drivna. Det är också i större omfattning på de privata vårdcentralerna som patienterna med svagast socioekonomi är listade.

I Västra Götalandsregionen fanns det 2024 totalt 214 vårdcentraler varav 108 är privatdrivna och 106 är regiondrivna.
Uppgifterna om socioekonomi ges med det s.k. CNI-indexet, som beskriver den förväntade risken för att utveckla ohälsa utifrån en rad socioekonomiska faktorer.  

Inget tyder på att privatdrivna vårdcentraler undviker mer resurssvaga grupper. Det är fler privatdrivna än regiondrivna vårdcentraler i Västra Götaland som har patienter med svag socioekonomisk profil. De sex vårdcentraler i Västra Götalandsregionen som har svagast socioekonomisk profil är samtliga privatdrivna.

Uppgifter om vårdcentralernas kvalitet kommer från den enkätundersökning som SKR genomför varje år. Det övergripande kvalitetsindexet har högre värden för de privatdrivna vårdcentralerna än för de regiondrivna. Det gäller samtliga CNI-indexintervall; även patienter med svag socioekonomi är mer nöjda med de privatdrivna vårdcentralerna.

Ett återkommande påstående kring den fria etableringsrätten inom primärvården är att de privata utförarna etablerar sig där de listade patienter är mindre vårdkrävande. Lagen om valfrihet (LOV) påstås alltså gynna framför allt personer med god socioekonomi och hälsa. Som en konsekvens skulle regionerna vara tvungna att ansvara för tillgången till primärvård för de mest resurskrävande.

Vårdföretagarna har tidigare kunnat konstatera att den myten inte stämmer i Region Stockholm; de privata vårdcentralerna har i samma utsträckning som regiondrivna patienter med svag socioekonomi och hög sjukdomsbörda. Vårdföretagarnas syfte med denna rapport är att undersöka om det ligger något i oron för att de med störst behov skulle missgynnas av den fria etableringsrätten i Västra Götalandsregionen. Det som ska undersökas är dels om de privatdrivna vårdcentralerna har patienter med starkare socioekonomisk profil än de regiondrivna vårdcentralerna, dels hur patienterna uppfattar kvaliteten på de privatdrivna respektive de regiondrivna vårdcentralerna.

I Västra Götalandsregionen fanns det 2024 totalt 214 vårdcentraler varav 108 är privatdrivna och 106 är regiondrivna. Möjligheten att undersöka den socioekonomiska profilen på privatdrivna respektive regiondrivna vårdcentraler ges då uppgifter om de listade medborgarnas socioekonomi finns per vårdcentral i regionen. Uppgifterna om socioekonomi ges med det s.k. CNI-indexet, som beskriver den förväntade risken för att utveckla ohälsa utifrån olika socioekonomiska faktorer. Skälet till att uppgifterna kring socioekonomisk profil tas fram för de listade patienterna per vårdcentraler är att dessa uppgifter används för att fastställa den ersättning som vårdcentralerna får. Svagare socioekonomisk profil förväntas leda till högre sjukvårdsbehov, vilket i sin tur innebär att högre ersättning utgår. Det sker alltså en riskjustering av ersättningen.

Möjligheten att jämföra kvaliteten på varje vårdcentral ges genom den nationella patientenkät som Sveriges kommuner och regioner (”SKR”) genomför på varje vårdcentral vartannat år. I den här rapporten utgår vi från patientenkäten som genomfördes i slutet av 2023.

Rapporten disponeras på följande sätt: Först görs en kort genomgång av vad CNI-index är för något och vad det mäter. Därefter jämförs de socioekonomiska profilerna på privatdrivna respektive regiondrivna vårdcentraler. Avslutningsvis jämförs kvaliteten på privatdrivna respektive regiondrivna vårdcentraler med hänsyn tagen till socioekonomi.

Socioekonomi på vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen mäts med hjälp av det som kallas CNI-index. CNI-index tas fram för respektive vårdcentral eftersom en del av ersättningen till vårdcentralen bestäms utifrån den socioekonomiska profilen.  Ju högre CNI-indextal en vårdcentral har, desto svagare socioekonomisk profil bedöms de listade individerna ha som kollektiv och ju högre ersättning utgår per listad patient. Indexet är baserat på sju komponenter som antas påverka den socioekonomiska profilen negativt. Varje komponent har sedan tillskrivits en vikt som används vid beräkning av indexet där en högre vikt innebär en mer negativ påverkan på den socioekonomiska profilen. I tabell 1 redovisas de sju olika komponenterna med respektive vikt.

Tabell 1                Komponenter som ingår i CNI-index och deras vikt i indexet

Källa: SCB

I Västra Götalandsregionen fanns det 2024 totalt 214 vårdcentraler, 106 regiondrivna och 108 privatdrivna. I diagram 1 visas hur många av vårdcentralerna som har CNI-index inom sju olika intervall. Värdena för CNI-index är relaterade till medianvärdet för samtliga vårdcentraler som är satt till 1. Lägre CNI-index betyder starkare socioekonomisk profil och högre CNI-index betyder svagare socioekonomisk profil.

Av diagrammet framgår att jämfört med de regiondrivna är det fler vårdcentraler bland de privatdrivna som har patienter med svag socioekonomisk profil. Bland de 38 vårdcentraler som har svagast socioekonomisk profil (intervallet 1,31-) var 22 stycken privatdrivna och 16 regiondrivna. De sex vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen med klart svagast socioekonomisk profil är samtliga privatdrivna.

Av diagrammet framgår också att det är fler vårdcentraler bland de regiondrivna som har patienter med stark socioekonomisk profil (intervallet -0,80) än bland de privatdrivna. Bland de 40 vårdcentralerna med starkast socioekonomisk profil var 22 regiondrivna och 18 privatdrivna.

Slutsatsen är att privatdrivna vårdcentraler i större omfattning än regiondrivna har patienter med svag socioekonomisk profil.

Diagram 1           Antal vårdcentraler i Västra Götalandsregionen uppdelat på regiondrivna och privatdrivna utifrån 7 olika intervall baserat på nivån på CNI-index

Källa: Västra Götalandsregionen, egna beräkningar

SKR genomför regelbundet en nationell patientenkät med syfte att mäta vårdcentralernas kvalitet. Enkäten mäter patienternas upplevelser av vården i olika hänseenden. Totalt besvarar patienterna 35 frågor som är grupperade i sju olika dimensioner; emotionellt stöd, delaktighet och involvering, respekt och bemötande, kontinuitet och koordinering, information och kunskap, tillgänglighet samt helhetsintryck. Ett genomsnitt baserat på dessa sju dimensioner räknas sedan fram för varje vårdcentral.

Totalt fick SKR, i den senaste enkäten, som genomfördes i slutet av 2023, fram resultat för 1 199 vårdcentraler i hela landet.  Med dessa enkätresultat som utgångspunkt delar Vårdföretagarna upp vårdcentralerna i regiondrivna och privatdrivna och redovisar resultaten i det som kallas Patienttoppen.

I det följande har vi med utgångspunkt från de data som redovisats i diagram 1 över antalet vårdcentraler, regiondrivna respektive privatdrivna, inom olika intervall av CNI-index räknat fram det genomsnittliga värdet avseende det övergripande indexet från den nationella patientenkäten.  Detta redovisas i diagram 2.

Av diagram 2 framgår att det övergripande kvalitetsindexet har högre värden för de privatdrivna vårdcentralerna än för de regiondrivna i samtliga CNI-indexintervall. Den genomsnittliga skillnaden uppgår till drygt fyra indexpoäng. Störst är skillnaden i intervallet (0,91–1,00) där den uppgår till drygt åtta indexpoäng. Minst är skillnaden i intervallet (-0,80) där den uppgår till drygt en indexpoäng.

Jämför man samtliga sju dimensioner som det övergripande indexet är baserat på som i diagram 2 så har de privatdrivna vårdcentralerna högre genomsnittligt värde i samtliga intervall avseende samtliga dimensioner[1], se tabell 2 Bilaga 1.

Slutsatsen är att privatdrivna vårdcentraler i genomsnitt har mer nöjda patienter än regiondrivna. Detta gäller oberoende av de listade patienternas socioekonomiska profil.

Diagram 2           Genomsnittligt indexvärde från den nationella patientenkäten för regiondrivna respektive privatdrivna vårdcentraler i Västra Götalandsregionen utifrån 7 olika intervall baserat på nivån på CNI-index

Källa: Västra Götalandsregionen, Nationell Patientenkät (primärvård), egna beräkningar

Tabell 2                Genomsnittligt indexvärde från den nationella patientenkäten för regiondrivna respektive privatdrivna vårdcentraler i Västra Götalandsregionen utifrån 7 olika dimensioner och 7 olika intervall baserat på nivån på CNI-index

Källa: Västra Götalandsregionen, Nationell Patientenkät (primärvård), egna beräkningar

[1] Ett undantag, dimensionen Respekt och bemötande i intervallet (1,11-1,20)

Rapporten undersöker om privatdrivna vårdcentraler i Västra Götalandsregionen har patienter med starkare socioekonomi än regiondrivna vårdcentraler och om det finns skillnader i patienternas upplevda kvalitet. Analysen bygger på CNI-index och resultaten från SKR:s nationella patientenkät.

Rapporten visar att privatdrivna vårdcentraler inte har patienter med starkare socioekonomisk profil än regiondrivna vårdcentraler. Tvärtom har privatdrivna vårdcentraler i större utsträckning patienter med svag socioekonomisk profil, samtidigt som de får högre betyg av patienterna i den nationella patientenkäten.

Ja. Rapporten visar att fler privatdrivna än regiondrivna vårdcentraler har patienter med svag socioekonomisk profil, mätt med CNI-index. De sex vårdcentralerna i Västra Götalandsregionen med högst CNI-index – vilket innebär störst socioekonomiska utmaningar – är samtliga privatdrivna.

CNI står för Care Need Index och används för att uppskatta vårdbehov utifrån socioekonomiska faktorer. Indexet bygger bland annat på arbetslöshet, utbildningsnivå, ensamstående föräldrar, äldre som bor ensamma, inflyttning och födelseland. Ju högre CNI-index, desto större förväntat vårdbehov och desto högre ersättning får vårdcentralen.

Rapportens resultat ger inte stöd för det. Tvärtom visar analysen att privatdrivna vårdcentraler i Västra Götaland oftare har patienter med svag socioekonomisk profil än regiondrivna vårdcentraler.

Enligt rapporten är patienterna i genomsnitt mer nöjda med privatdrivna vårdcentraler. De privatdrivna vårdcentralerna har högre resultat i det övergripande kvalitetsindexet från SKR:s nationella patientenkät än de regiondrivna vårdcentralerna.

Ja. Rapporten visar att privatdrivna vårdcentraler får högre betyg än regiondrivna inom samtliga intervall av CNI-index. Det innebär att även patienter med svag socioekonomisk profil i genomsnitt ger högre betyg till privatdrivna vårdcentraler.

Kvaliteten mäts med SKR:s nationella patientenkät. Enkäten omfattar 35 frågor som sammanställs i sju kvalitetsområden: emotionellt stöd, delaktighet och involvering, respekt och bemötande, kontinuitet och koordinering, information och kunskap, tillgänglighet samt helhetsintryck.

Rapporten omfattar samtliga 214 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen under 2024. Av dessa är 108 privatdrivna och 106 regiondrivna.

Rapporten ifrågasätter påståendet att den fria etableringsrätten främst gynnar patienter med god socioekonomi. Resultaten visar att privatdrivna vårdcentraler inte koncentrerar sig till resursstarka patientgrupper utan i många fall har patienter med större socioekonomiska vårdbehov.

Ja. Rapporten visar att privatdrivna vårdcentraler har högre genomsnittliga resultat i patientenkäten än regiondrivna vårdcentraler. Detta gäller i princip samtliga kvalitetsdimensioner och oavsett patienternas socioekonomiska profil.

Rapportens slutsats är att det inte finns stöd för att privatdrivna vårdcentraler undviker patienter med större vårdbehov. Tvärtom har de i större omfattning patienter med svag socioekonomisk profil och samtidigt högre patientnöjdhet än regiondrivna vårdcentraler.