Kvalitet i vården

De sex senaste åren har patienterna gett privat sjukvård högre betyg än den offentliga vården enligt Svenskt Kvalitetsindex mätning. (s.11)

Sverige har den 9:e bästa vården i Europa enligt Euro Health Consumer Index 2009 report. Sverige ligger på 12:e plats när det gäller läkartäthet. Konsumentinformation och tillgänglighet är vad som försämrar Sveriges placering. Undersökningen konstaterar att om Sverige kunde nå samma nivå som Tyskland i väntetider skulle Sverige placera sig som Europas silvermedaljör i den totala undersökningen.

EHCI 2009 visar också att de framgångsfaktorer som Europas ledande länder har gemensamt är god sjukvårdsinformation och valfrihet som gör att patienterna engageras i vårdbesluten. 

Valfrihetssystem i kommuner, beslutsläge april 2011

SKL har kartlagt införandet av lagen om valfrihetssystem (LOV) i kommunerna. 212 kommuner har fått stimulansbidrag att utreda/införa LOV. Vanligast är att införa LOV inom hemtjänsten, 89 kommuner. 66 kommuner har valt att införa LOV inom omvårdnad. SKL:s sammanställning visar beslutsbilden april 2011.

Antal privata vårdgivare

SCB konstaterar att det finns svårigheter att få en bra bild av utvecklingen i branschen. Detta på grund av att branschen är svårdefinierad. Hänsyn måste tas till om man vill inkludera olika former av komplementär- och alternativmedicin i branschdefinitionen. Dessa verksamheter är många till antalet men sysselsätter få, vilket gör att de får en stark påverkan på siffrorna öven antalet företag i branschen. 

Utöver detta baseras den statistik som hittills presenterats på treställiga SNI-koder vilket innebär ett alltför grovt urval där en mängd verksamheter som rimligen inte bör inkluderas i det som avses med hälso- och sjukvårdsbranschen tagit plats. 

Sammantaget finns det c:a 10 000 privata vård- och omsorgsföretag i Sverige. Mellan 2007 till 2008 ökade antalet företag i branschen med 11,2 procent, dessa siffror avser antalet företag och inte antalet arbetsställen vilket tyder på att utvecklingen går mot fler och mindre företag.

Vård- och omsorgsbranschens struktur 

Av c:a 10 000 företag i branschen finns det ungefär lika många privata aktiebolag som övriga privata företag, c:a 4 700 var. Andelen offentligt ägda bolag är mycket liten och uppgår endast till 0,2 procent. Stiftelser och föreningar uppgår till 3,5 procent.   

Tittar man på andelen anställda inom respektive organisationstyp framträder en annan bild. De privata aktiebolagen står för 72 procent av de anställda i branschen medan de övriga privata företagen som är hälften av antalet organisationer i branschen endast står för 4 procent av de anställda i branschen. Stiftelser och föreningar står för en hög andel av de anställda i förhållandet till antalet registrerade organisationer.

Sysselsatta i vård- och omsorgssektorn

Av de  660 000 sysselsatta inom vård- och omsorgssektorn arbetar nära 16 procent i ett vård- och omsorgsföretag. 7 procent av Sveriges 27 500 läkare finns inom den privata vården. (Nutek 2008)

En privatanställd sjuksköterska tjänade 2008 mellan 2 600 till 4 200 kronor mer i månaden än sina kollegor inom den offentliga sjukvården. (TT 080423). 

Antal nya vårdcentraler sedan vårdvalets införande

I augusti 2010 hade 239 nya vårdcentraler etablerats sedan vårdvalssystemet i primärvårdens införande. Vid denna period hade 670 000 valt att lista sig på någon av dessa nya vårdcentraler. Inkluderars de privata vårdcentraler som fanns innan vårdvalets införande har över 1 000 000 miljon svenskar valt att lista sig privat.  

De flesta nyetableringar har av naturliga skäl skett i storstadsregionerna. Ser man istället på antalet nya privata vårdmottagningar per 100 000 invånare som öppnat efter vårdvalets införande visar sig en annan bild. Jönköping har överlägset flest nyetableringar, därefter Västra Götaland tätt följt av Halland och Kronoberg. 

Vinst i vård och omsorg

Vårdföretagarna lät revisionsbolaget PWC granska årsredovisningarna i 21 aktiebolag med verksamhet inom vård och omsorg. Läs mer här.

Den genomsnittliga vinstnivån är relativt låg inom branschen, den genomsnittliga nettomarginalen är 4,3 procent för perioden 2004-2008. Avkastningen på eget kapital under perioden är 19,2 procent. Förklaringen till dessa avkastningssiffror beror främst på att en tjänsteintensiv bransch som vård och äldreomsorg kräver lite kapital.

De granskade bolagens ekonomi är stabil. En genomsnittlig rörelsemarginal på 4,8 procent medför att de kan hantera variationer samt utveckla och expandera sin verksamhet. Den genomsnittliga utdelningen till aktieägarna i de granskade bolagen ligger på 3,2 procent under den granskade perioden.

Landstingens köp av verksamhet

Utvecklingen vad gäller landstingens köp av vårdtjänster från privata företag går långsamt. Inom primärvårdsområdet syns dock en tydlig ökning de senaste fyra åren då privata företag har gått från en marknadsandel på 20,5 procent till 25,9 procent.

Statistik om hälso-och sjukvården samt regional statistik framtagen av SKL.

Sjukskrivningar i privat kontra offentlig vård

Totalt är c:a 40 000 personer i vården sjukskrivna. I genomsnitt har offentliga vårdgivare 33 procent högre andel sjukskrivna än privata vårdgivare. Det finns även betydande skillnader i sjukskrivningarna bland Sveriges olika län visar en rapport framtagen av SCB för Vårdföretagarna.

Jämtland har den sjukaste vårdpersonalen med 14 procent av privatanställda och 18 procent av de offentliganställda. Friskast är vårdpersonalen i Jönköpings län där 11 procent av de offentliganställda respektive 7 procent av de privatanställda är sjukskrivna.

Besök hos privata vårdgivare

29 procent av alla läkarbesök i Sverige sker hos privata vårdgivare. Inom primärvården utförs 31,6 procent av alla läkarbesök av privata vårdgivare. Inom den specialiserad somatisk vård är andelen 25 procent och inom specialiserad psykiatrisk vård är andelen 28,2 procent. (Sveriges Kommuner och Landsting 2007)

7,4 miljoner läkarbesök utförs av privata vårdgivare varje år. Det betyder att var sjätte vårdtagare under det senaste året har vårdats av en privat vårdgivare. (Sveriges Kommuner och Landsting 2007)

Var tredje vårdsökande svensk har någon gång fått privat sjukvård.

Finansiering av privatdriven vård

Privat vård och omsorg utgör c:a 12 procent av den totala hälso- och sjukvården, offentligt finansierad, via sjukvårdsförsäkring eller helt privatfinansierad. Privat vård är till 99 procent finansierad med skattemedel. Det motsvarar 220 miljarder kronor årligen. (Nutek 2008) Primärvården drivs 2010 till 26 procent i privat regi, äldreomsorgen till 14 procent och personlig assistans till 53 procent.

Demografi 

Orsaken till de ökande kostnaderna för sjukvården är den åldrande befolkningen. Sverige har tillsammans med Italien världens äldsta befolkning. Idag är nära var femte svensk över 65 år, år 2040 är de fler än var fjärde. Detta medför i sin tur att utnyttjandet av sluten sjukhusvård och behovet av särskilt boende i äldreomsorgen kommer att öka. Kostnaderna för sjukvård beräknas stiga med cirka 270 procent de närmaste 40 åren.
(Klevemarken, Anders 2008: The economics of the old baby-boomers: Withdrawal from the labor market, housing, health accumulation and the demand for health services and care)