Riksrevisionens uppföljning av vårdvalet ger inte hela bilden

​Riksrevisionen hävdar idag att primärvården skulle ha blivit mindre jämlik efter vårdvalet. Studier och rapporter från Myndigheten för vårdanalys, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi samt Karolinska institutet har visat att den ökade tillgängligheten som vårdvalet har gett patienter i allmänhet, inte har skett på bekostnad av vårdtunga grupper.

Riksrevisionen hävdar idag att primärvården skulle ha blivit mindre jämlik efter vårdvalet. Studier och rapporter från Myndigheten för vårdanalys, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi samt Karolinska institutet har visat att den ökade tillgängligheten som vårdvalet har gett patienter i allmänhet, inte har skett på bekostnad av vårdtunga grupper.

- Det verkar som att Riksrevisionen har läst andras uppföljningar av vårdvalet lite enögt. Flera tunga utvärderingar har pekat på att vårdkonsumtionen växt utan kostnadsökningar och utan undanträngningseffekter, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef hos Vårdföretagarna.

- Vårdföretagarna välkomnar all forskning och uppföljning av vårdvalets effekter. Bara genom ökad kunskap kan styrningen av hälso- och sjukvården bli bättre. Istället för att raskt försöka avskaffa lagregleringen om vårdval bör sjukvårdsminister Gabriel Wikström och regeringen ta till sig Riksrevisionens rekommendation om att se till att vårdvalssystemen blir mer lika över landet, säger Håkan Tenelius.

Fakta

I ESO-rapporten Konkurrens, kontrakt och kvalitet – hälso- och sjukvård i privat regi (2014:5) sammanfattar de tre forskarna erfarenheterna av vårdvalsreformen och skriver bland annat det generellt tycks finnas ”positiva effekter av valfriheten i primärvården och att evidens som tyder på betydande negativa effekter saknas.” (s 129) När det gäller jämlikhetsaspekter av vården skriver forskarna att ”De uppföljningar som gjorts tyder inte på undanträngning av vårdkonsumtion för särskilt vårdtunga patientgrupper. Utvecklingen skiljer sig dock delvis åt mellan olika socioekonomiska grupper… Vi finner inte att utvecklingen mot att bättre möta den genomsnittlige brukarens preferenser har undanträngningseffekter som väsentligt hotar servicen till andra patientgrupper.” (s. 15) Länk

I Myndigheten för vårdanalys uppföljning av vårdvalet i rapporten Låt den rätte komma in har professor Clas Rehnberg analyserat de studier som gjorts om jämlikhet och undanträngningseffekter i vårdvalen. Hans slutsats är att ”Generellt visar flertalet studier inte på undanträngningseffekter i absoluta fysiska termer eller ett mer ojämlikt vårdutnyttjande relativt sett. En bedömning av de studier som gjorts visar att val av indelningsgrunder och metodologiska överväganden påverkar resultaten”. (s 125-126) Källa

Karolinska Institutet har utvärderat de första fem åren med vårdval för husläkare i Stockholm. Utvärderingen visar att ökningen av läkarbesök är ganska jämnt fördelat mellan olika grupper. Personer äldre än 85 år har ökat läkarbesöken mest. Patientbesöken som avser kroniska diagnoser som till exempel hjärtproblem har ökat mer än besök som avser övergående problem som förkylning och virussjukdomar. Personer med lägre utbildning har ökat sitt vårdutnyttjande mer än dem med högre utbildning. Samtidigt har personer med högre inkomster ökat vårdutnyttjandet mer än dem med lägre inkomster. Skillnaderna i besök och resursfördelning mellan olika socioekonomiska områden är generellt små. Länk


Kontakt
Håkan Tenelius
Näringspolitisk chef Vårdföretagarna
Tel: +46 72 742 6924
hakan.tenelius@almega.se