Frågor och svar om förslagen från Ilmar Reepalus Välfärdsutredning

Vårdföretagarna kommer att analysera förslagen noga, men har gjort en första snabb sammanställning.

Vad har hänt?
Välfärdsutredningen under ledning av Ilmar Reepalu har arbetat på regeringens uppdrag sedan mars 2015. Direktiven till utredningen är framtagna i en överenskommelse med Vänsterpartiet. Idag den 8 november presenterade utredningen sina första förslag. Se också Ilmar Reepalus debattartikel i SvD.

Förslagen är överlämnade till civilminister Ardalan Shekarabi som har skickat ut dem på remiss. Välfärdsutredningen arbetar vidare med sina direktiv och kommer att lämna ytterligare förslag i ett slutbetänkande i maj 2017.  

Vårdföretagarna analyserar förslagen och kommer att lämna ett remissvar till regeringen. Nedan följer en första snabb sammanställning av förslagen.

Vad föreslår Ilmar Reepalu?
Betänkandet är omfattande. I huvudsak handlar det om förslag till vinstbegränsningar, som innebär att alla utförare i välfärden som tar emot offentliga medel måste ha tillstånd. En förutsättning för tillståndet är att rörelseresultatet inte får vara högre än sju procentenheter + statslåneräntan av det operativa kapitalet i företaget.

Utredningen lägger också förslag bland annat om

  • Kontroll och sanktionsavgifter, med förbud om värdeöverföringar
  • ägar- och ledningsprövning med krav på kunskap/kompetens och vandel
  • underlätta för idéburen sektor,
  • förenklad upphandling som innebär att kommuner och landsting inte ska behöva använda LOU om tjänstens värde understiger 750 000 Euro
  • ny lagstiftning för LOV

Vilka verksamheter i vård och omsorg berörs?
Enbart juridiska personer ska enligt förslaget kunna söka och få tillstånd. Den myndighet som föreslås utfärda tillstånd och granska vinstnivåer är IVO. Förslaget berör verksamheter inom hälso- och sjukvård, verksamheter enligt SoL och LSS – HVB, hemtjänst, särskilt boende för äldre samt personlig assistans (dock ej den som personligen anställer sina assistenter). Tandvården berörs ej.

Vad skulle utredningens förslag få för konsekvenser?
Utredningen var tänkt att säkra kvaliteten i välfärden, men förslaget innebär att mängder av företag som bedriver riktigt bra vård slås ut. Ett frontalangrepp på människors möjlighet att välja vård och omsorg, och för entreprenörers möjligheter att bidra till vårdens utveckling.

Många vårdföretag skulle stå inför konkurs ganska direkt. Det är inte Vårdföretagarna som hittat på, det säger även utredningens experter. Andra företag skulle långsamt förtvina eftersom vinstbegränsningen hindrar nyinvesteringar. Entreprenörer i den offentliga vården skulle inte våga starta företag.

Förslaget drabbar både stora och små vårdföretag, inte bara riskkapitalägda företag som Reepalu hävdade på presskonferensen. 

Vad är Vårdföretagarnas alternativ till vinstbegränsning?
Vi måste istället fokusera på att utveckla, följa upp och redovisa kvaliteten. För det första måste kvaliteten mätas bättre, följas upp och redovisas. Det måste gå att jämföra olika vårdgivare på webben. Det är en nödvändighet för alla som ska välja vård och omsorg, men vore bra också för skattebetalare, politiker och medier som måste kunna följa hur vårdgivarna sköter sig.

För det andra måste vi ställa tydligare krav på alla utförare i vård och omsorg. Det ska krävas tillstånd för att få bedriva vård. En del privata vårdformer kan idag bedrivas utan tillstånd, och framför allt saknas tillståndskrav för offentliga utförare.

Kommer Ilmar Reepalus förslag bli verklighet?
Vi hoppas inte det, eftersom förslagen skulle slå sönder en viktig del av välfärden. Vårdföretagarna skulle välkomna en blocköverskridande uppgörelse, eftersom det skulle ge arbetsro för vårdföretagen. Då skulle vi äntligen få möjlighet att jobba med de verkliga utmaningarna i välfärden, till exempel hur vi ska locka fler till de viktiga vårdyrkena. Men en uppgörelse måste i så fall vara konstruktiv och syfta till att säkra kvaliteten, inte destruktiv och innehålla begränsningar som försvårar för vårdföretagen.