Visst fungerar kundval i glesbygd
Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna. Det är inte rättvist att bara de som bor i tätorter ska få den möjligheten, skriver Hans Dahlgren, näringspolitisk chef för Vårdföretagarna.
Under hösten reste Vårdföretagarna runt och diskuterade möjligheten att använda Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom äldreomsorgen med politiker, tjänstemän och företag. Vi tror oss se att LOV kan vara ett sätt att skapa sysselsättning även i glesbygd för Kommunals medlemmar.
Vi möttes av stort intresse och nyfikenhet men även viss oro. Kommunernas vanligaste argument var att det är mycket svårare att införa valfrihet i glesbygd än i tätort. Vi ser nu att så inte är fallet, även om man ibland får ställa sig andra frågor i glesbygd. Det kan exempelvis vara långt mellan brukarna när hemtjänst ska ges. Då kan det löna sig för kommuner att samarbeta med närliggande kommuner så att man kan erbjuda fler brukare hemtjänst inom ett område, även om det inte är inom samma kommun.
Den viktigaste frågan som alla kommuner bör ställa sig är: Varför skulle vi välja att införa LOV? Svaret är inte bara ökad valfrihet, utan också att ge kommuninvånarna möjlighet att välja bort utförare (av exempelvis hemtjänst). Grundtanken med LOV är att flytta makten från politikerna till medborgarna. Det är inte rättvist att bara de som bor i tätorter ska få den möjligheten.
Valfrihetssystemen möjliggör också ökad tillväxt och möjlighet för kommunalare att få mer än en arbetsgivare att välja på. Det är också så att det blir attraktivt att bo kvar och kanske även starta företag. Med den demografiska utveckling vi ser kommer fler utförare att behövas.
Mångfald och valfrihet kräver dock att presumtiva, såväl som redan etablerade, företag ges rätt förutsättningar. Det grundläggande är konkurrensneutrala villkor.
Samma ersättningsnivå ska gälla för företag som kommunens egen verksamhet. Det innebär att när ersättningen för en hemtjänsttimme bestäms så ska alla kommunens kostnader räknas in: resor till och från brukare, utbildning av personal, vikarier, dubbelbemanning, dokumentation, IT-system med mera.
Konkurrensneutralitet innebär också att de möjligheter kommunen har att ge hemtjänst ska ges även till andra utförare. Affärsmässigheten måste vara densamma. På flera håll har kommunen behållit möjligheten att erbjuda hemtjänst nattetid. Det innebär att företagen utestängs från en hel marknad, där ersättningen dessutom ofta är högre än under dagtid.
Ett annat exempel på bristande konkurrensneutralitet är då medborgare som inte gjort något val automatiskt hamnar hos kommunen. Även denna grupp måste fördelas på de privata utförarna.
Vissa kommuner har ett roterande schema där gruppen fördelas lika mellan godkända utförare. Det har visat sig vara mycket lyckat.
I glesbygdskommuner startas ofta små, lokala företag. Det är främst kvinnor som arbetat i offentlig vård och omsorg som väljer att starta eget. Ta till vara dessa eldsjälar och gör inte LOV till ännu en kvinnofälla, där ersättningen och förutsättningarna gör det omöjligt att klara sig.
Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
Artikeln tidigare publicerad i Kommunalarbetaren.