Varför kritisera etableringsfriheten?

De farhågor, som fanns främst på vänsterkanten före vårdvalens införande, var att socioekonomiskt svaga områden skulle bli utan etableringar eller att alla etableringar skulle hamna i tätorter. Men det har så här långt inte visat sig stämma.

Det visar oberoende undersökningar från bland annat Karolinska institutet, KI, av situationen i Stockholms läns landsting. Nu visar en undersökning från Vårdföretagarna att detsamma gäller övriga landsting.

Vårdval Stockholm och etableringsfriheten har varit i fokus i den nationella debatten och fått utstå mycket kritik bland annat vad gäller möjligheterna för alla grupper i samhället att få en jämlik vård. I KI:s rapport beskrivs dock en mer nyanserad bild.

Det visar sig att vårdutnyttjandet av vårdtunga grupper och patienter i socioekonomiskt utsatta områden har ökat mer än för genomsnittsbefolkningen. Patienter i områden med lägre inkomster har haft den största ökningen av läkarbesök, medan resursökningen till vårdgivare varit större i områden med hög inkomst. Men, områden med lägre inkomst får även fortsättningsvis en större andel av resurserna.

Ökninge har tillfallit alla åldersgrupper och har inte varit till nackdel för till exempel äldre. Inte heller när det gäller kön finns några större skillnader. Dessutom visar KI:s rapport att kostnadsökningarna i Vårdval Stockholm har varit under kontroll. Tillgänglighet och vårdutnyttjande av främst läkarbesök har ökat samtidigt med en produktivitetsökning. Med hänsyn till befolkningsökningen har kostnaden per invånare räknat i fasta priser minskat något. Samtidigt finns det ett positivt samband mellan produktivitet och patienternas bedömning av kvaliteten.

Målsättningarna med Vårdval Stockholm var att förbättra tillgängligheten och öka patienternas valmöjligheter kombinerat med en större mångfald och konkurrens. Dessa målsättningar har enligt KI:s rapport i huvudsak uppfyllts. Rapporten får även stöd i den undersökning Vårdföretagarna gjort om etableringar i primärvården i övriga landet.

I Västra Götalandsregionen har det tillkommit nya vårdenheter även i socioekonomiskt mer belastade områden som i nordöstra Göteborg. Det är områden dit det tidigare har varit svårt att rekrytera läkare. Nu finns knappt det problemet mer. I Kronoberg har en del av de nya enheterna etablerat sig på orter där det tidigare saknades vårdgivare. I Skåne finns det i stort sett inga vita fläckar kvar.

Nya etableringar, där det tidigare saknades vårdutbud, har tillkommit genom vårdvalsreformen och etableringsfriheten. Tillgängligheten för patienterna har därmed självfallet blivit bättre.

Etableringsfriheten är ett instrument för att bland annat uppnå bättre tillgänglighet för patienterna. Men om etableringsfriheten avskaffas finns problemet kvar hur målsättningen om bättre tillgänglighet ska uppnås.

Om undersökningarna visar att etableringsfriheten inte, så här långt, är ett problem inställer sig givetvisfrågan varför etableringsfriheten behöver ifrågasättas?

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Medicin den 24 augusti.