Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och principer för ersättning. Dra lärdom av erfarenheterna från vårdvalen och skapa förutsättningar för en sjukvård med tillgänglighet i världsklass.
Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och principer för ersättning. Dra lärdom av erfarenheterna från vårdvalen och skapa förutsättningar för en sjukvård med tillgänglighet i världsklass.
Från och med nästa år finns vårdval för patienter i hela Sverige. Genom vårdvalet är det patienterna som styr hur resurserna ska fördelas inom sjukvården, genom att de väljer vilken vårdcentral eller läkare som ska behandla dem.
Vårdföretagarna har undersökt vårdvalen i de fem regioner som redan infört vårdvalssystem. Det är den första undersökningen i sitt slag. Fram träder en bild fram av hur vårdvalssystemen fungerar runt om i landet, vad som är bra, vad som är dåligt och vad politikerna speciellt bör arbeta vidare med för att göra valfrihetssystemen så bra som möjligt för patienterna. Alla vårdföretag anser att vårdvalssystemen kan förbättras avsevärt, både när det kommer till ersättning, listning och konkurrensneutralitet. I rapporten framgår det att de som vunnit mest på reformen är patienterna, som har fått betydligt lättare att komma till doktorn.
Vårdvalet i Västra Götaland bygger på att varje medborgare tilldelas en viss ersättning – en vårdpeng – som följer personen till den valda vårdgivaren. Vårdgivarna kan vara både privata och offentliga, men varje vårdenhet måste uppfylla ett antal av regionen fastslagna krav för att kunna ackrediteras.
Till skillnad från Stockholm har vårdvalet i Västra Götaland utformats så att ersättningen till vårdcentralerna varierar beroende på hur resurskrävande patienterna är. Ersättningen i Västra Götaland är i högre utsträckning fast.
När patienterna kan välja, gäller det alltid erbjuda god service för att de inte ska välja någon annan läkare eller vårdcentral. Det ställer högre krav på service och kompetens, och ger samtidigt möjlighet att expandera för den som hjälper patienterna.
De intervjuade verksamhetscheferna är generellt sett mycket positiva till VG Primärvård. Företagen uppger att de har fått en större frihet att organisera verksamheten och att det har blivit lättare att expandera. Många anser att systemet med en fast ersättning är bra, eftersom varje patient måste vara nöjd med vården för att inte lista om sig och andra säger att Vårdval Västra Götaland troligen är det bästa systemet i Sverige.
Fler aktörer har etablerat sig i regionen sedan vårdvalet infördes. Redan första månaden etablerades 64 nya vårdcentraler och totalt finns idag 205 vårdcentraler att välja mellan. Alla intervjuade företag i regionen menar att den ökade konkurrensen resulterat i en ökad tillgänglighet och en bättre service för patienterna. Bland annat har köerna kortats avsevärt sedan införandet.
Samtidigt tycker många att det är problematiskt att ha ett så pass omfattande åtagande, då det hämmar startandet av små företag och stimulerar till sammanslagningar av enheter.
Vårdföretagare menar att det varit mycket turbulens i regionen och även om det flesta förändringar de senaste åren inneburit en förbättring så finns det ändå en oro över att landstingspolitikerna kanske byter fot framöver.
I Halland utgör hälso- och sjukvårdspengen ersättningen till vårdenheterna. Hälso- och sjukvårdspengen är lika för alla vårdcentraler, offentliga som privata. Ersättningen ges utifrån ålder och det finns fyra olika åldersgrupper. Detta skiljer sig exempelvis från Stockholm, som bara har en viss viktning på ålder, men framför allt får vårdenheterna där ersättning beroende på hur många läkarbesök som genomförs.
Överlag är vårdföretagen i Halland positiva till vårdvalet och anser att det har ökat patienternas möjligheter att få en bättre och mer tillgänglig vård. Företagen uppger att de själva har fått en ökad frihet att organisera verksamheten, och att de kan expandera sin verksamhet lättare nu än tidigare. Man säger också att samverkan med specialister har varit fortsatt god efter införandet.
Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Därför är det viktigt att det finns en fortsatt förändringsvilja i Halland, men att reglerna inte ändras för mycket och för hastigt. Patienterna har fått stärkt rätt till vård genom Vårdval Halland, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler.
I Skåne finns ett differentierat ersättningssystem, där bland annat ålder, diagnos och socioekonomisk situation påverkar ersättningen. Stockholm har bara en viss viktning på ålder, men framför allt får vårdenheterna där ersättning beroende på hur många läkarbesök som genomförs.
Vårdföretagen i Skåne uppger att det är långt bättre med vårdval än med tidigare system då de var tvungna att bli upphandlade enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU. Nu finns inte längre risken att förlora allt på ett bräde. Flera läkare uppger även att det har blivit mindre byråkrati, när det inte behövs lämnas in anbud, utan att det räcker med att bli certifierad.
Vårdföretagen säger att de fått nya möjligheter med hälsoval, även om en del kritik riktas mot att ersättningen är för låg, och oförutsägbar. Det är heller inte alltid som de offentliga vårdcentralerna och de privata har samma tillgång till journalinformation eller uppgifter från röntgen och lab.
För att hälsovalet i Skåne ska utvecklas vidare efterfrågas en ökad fokusering på den medicinska behandlingen och patientnöjdheten. Vårdföretagen i Skåne pekar också på att basuppdraget är tämligen omfattande, och att det är svårt för mindre företag att etablera sig.
Det finns även många åsikter om ersättningens utformning. I dagens hälsoval med en vårdpeng, får vårdcentralen en kraftig avräkning om en listad patient besöker en annan vårdcentral.
Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Därför är det viktigt att det finns en fortsatt förändringsvilja i Skåne, men att reglerna inte ändras för mycket och för hastigt. Patienterna har fått stärkt rätt till vård genom hälsovalet, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler.
Landstinget Västmanland har sedan mitten av 1990-talet haft en relativt hög andel invånare med fast läkarkontakt i primärvården och invånarna har också haft möjlighet att fritt välja sin fasta läkare bland dem som funnits att tillgå. Numera väljer invånarna dock att lista sig hos en vårdenhet.
Vårdenheterna ackrediteras av landstinget och att vårdpengen därefter följer med patienten till den valda vårdgivaren. Ersättningen till vårdgivarna är uppdelad i en fast del som bygger på antalet listade patienter (88%) och en rörlig del (12%), som består av patientavgifter. En liten ersättning tillkommer även om vårdgivaren uppnår på förhand bestämda kvalitetsmål.
Detta skiljer sig exempelvis från Stockholm, som bara har en viss viktning på ålder, men framför allt får vårdenheterna där ersättning beroende på hur många läkarbesök som genomförs.
Västmanland är det landsting som tydligast möter kritik om att ersättningen är för låg. Den ersättning som de privata vårdgivarna får blir orättvist låg när landstingets egen verksamhet kan gå med underskott och i efterhand få kostnadstäckning.
Kvalitetsmålen kan få en större andel av ersättningen framöver, men generellt är det inte en utveckling av vårdvalssystemet som upplevs som viktigast just nu av vårdföretagen, utan att det system som finns också följs och blir mer transparent för alla aktörer.
Ur Vårdföretagarnas perspektiv är det angeläget att fortsätta att förbättra regelverket kring vårdval. Ryckiga förändringar eller regler som inte efterlevs fullt ut, gynnar inte vårdföretagandet. Det behövs alltid justeringar och eftervård av större reformer. Patienterna har fått stärkt rätt till vård, men för att valfriheten ska fungera i praktiken måste det till ett varierat utbud av olika läkare, specialister och vårdcentraler.
Genom att landsting och regioner nu är fria att utforma sina valfrihetssystem, så blir reglerna olika över landet. På kort sikt innebär detta att det går att dra tydliga lärdomar om vad som fungerar bäst för att skapa en god vård. Ambitionen framöver bör dock vara att se till att det finns ett nationellt system, där patienterna har full valfrihet och där vårdföretag och offentligt drivna vårdcentraler får konkurrera om att erbjuda patienterna den bästa vården.
Med ett nationellt vårdval blir förutsättningarna lika i hela landet och det blir därför mer rättvist. Sverige är för litet för att det ska finnas 20 olika system för ackreditering och principer för ersättning. Dra lärdom av erfarenheterna från vårdvalen och skapa förutsättningar för en sjukvård med tillgänglighet i världsklass.
Hans Dahlgren, Näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
Artikeln tidigare publicerad på Newsmill.se