Vård­företagarna vill att konkurrensverket granskar LOV

Vårdföretagarna önskar sig en granskning av LOV i julklapp, utförd av konkurrensverket för att synliggöra bristerna och förbättra tillämpningen av lagen.

Lagens syfte kommer aldrig att uppnås om LOV blir en förevändning för kommunerna att spara pengar på hemtjänsten. Det spolierar entreprenörskapet inom vården samtidigt som det drabbar brukarna. Kort sagt barnsjukdomarna kan få LOV att floppa.

I januari i år infördes lagen om valfrihetssystem, LOV. Lagen berör i första hand vården av äldre och innebär att den enskilde själv får välja vem som ska utföra exempelvis hemtjänsten. Kommunerna kan använda LOV istället för att kommunen upphandlar vården. Det senare innebär att kommunen bestämmer vem som ska utföra vården av en viss grupp individer.

Regeringen har höga ambitioner med den nya reformen. Genom att ge makten åt den enskilde att välja vårdgivare hoppas regeringen att mångfalden av företag som erbjuder vård ska öka samtidigt som kvaliteten ökar. Regeringen vill också stärka den enskildes ställning genom reformen samt underlätta företagande inom vården genom att ge vårdpersonal bättre möjligheter att starta eget. För att rivstarta reformen har det funnits ett särskilt bidrag till kommunerna för att införa LOV.

Reformen har föregåtts av förväntan hos många vårdföretagare. Idag när mer än elva månader gått sedan LOV infördes är dock entusiasmen i avtagande. En undersökning som gjorts av Vårdföretagarna visar att reformen har allvarliga barnsjukdomar. Dessa är så allvarliga att LOV kan bli ett fiasko om inte bristerna rättas till. Redan idag finns exempel på att vårdföretag i flera kommuner ger upp sin verksamhet inom ramen för LOV.

Undersökningen visar att ersättningssystemen är en av de allvarligaste bristerna i reformen. Lagen säkerställer inte att ersättningssystemen stimulerar kvalitet, valfrihet och entreprenörskap. Ersättningssystemen varierar kraftigt mellan kommunerna. Det förekommer att ersättningen, eller villkoren för ersättning, ändras under ett budgetår, vilket skapar osäkerhet för entreprenörerna. Ersättningens nivå motsvarar inte alltid kommunens verkliga kostnad för verksamheten, vilket i praktiken innebär att vissa kommuner förväntar sig att de privata vårdgivarna ska leverera till underpris.

Det finns också exempel på ersättningssystem som inte ger utrymme för dokumentation eller andra insatser utöver själva vårdandet. I vissa fall omöjliggör ersättningen en rimlig kvalitet. I del kommuner baseras ersättningen på en detaljerad tidskalkyl som bland annat ger ersättning för endast en minuts arbete för att sätta på stödstrumpor på en vårdtagare. Den övriga tidsåtgången för denna manöver förväntas entreprenörer arbeta gratis.

En annan allvarlig brist är konkurrensneutraliteten mellan kommunernas egenregiverksamhet och andra utförare. I en rad kommuner som infört LOV bedrivs egenregiverksamheten med kraftiga underskott, vilket gör att alla andra utförare tvingas konkurrera mot ojusta villkor. Det finns även exempel på att kommunerna favoriserar sin egen verksamhet när individen ska välja vård, vilket innebär att väldigt få vårdtagare hamnar hos de andra utförarna.

En del kommuner tillåter inte privata utförare att erbjuda nattuppdrag. Dessa uppdrag ger högre ersättning och förbehålls kommunen. En redan låg ersättning blir knappast högre genom att kommunen monopoliserar nattuppdragen.

Något som ytterligare försvårar affärsverksamheten är villkoren i kommunernas förfrågningsunderlag. Det finns goda exempel där kommunen ställer få särkrav och lämnar frihet åt entreprenören att erbjuda lösningar på problem. Sådant sänker tröskeln för att driva hemtjänstföretag. Men tyvärr finns en lång rad mindre bra exempel med skall-krav på telefax, kulturombud, tandvårdsansvarig, miljöbil, med mera. Mycket av detta är lovvärt, men en entreprenör hade ju lika gärna kunnat använda kultur som ett konkurrensmedel för att locka vårdtagare.

När det dessutom inte utgår någon ersättning för dessa luddiga detaljkrav kan man fråga sig om det inte bara innebär en extra administrativ börda för de entreprenörer som trots allt ansluter sig till LOV.

Vårdföretagarna välkomnar LOV. Rätt använd kan lagen ge bättre valfrihet för brukarna och ett enklare upphandlingsförfarande för kommunerna. Men om vi ens ska komma i närheten av regeringens höga ambitioner med reformen krävs ett snabbt ingripande med lagförslag på följande punkter:

– Sundare ersättningssystem som stimulerar valfrihet och kvalitet
– Kommunernas verkliga kostnad för äldreomsorgen måste kopplas till ersättningsnivån i LOV.
– Organiserat erfarenhetsutbyte mellan kommunen och privata utförare
– Nationell kvalitetsgranskning

Lagens syfte kommer aldrig att uppnås om LOV blir en förevändning för kommunerna att spara pengar på hemtjänsten. Det spolierar entreprenörskapet inom vården samtidigt som det drabbar brukarna. Kort sagt barnsjukdomarna kan få LOV att floppa. Vårdföretagarna önskar sig därför en granskning av LOV i julklapp, en granskning som utförs av konkurrensverket för att synliggöra bristerna och förbättra tillämpningen av lagen.

Hans Dahlgren, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Artikeln tidigare publicerad på newsmill.se.