Hoppa till innehåll

Kritiken mot förslaget om att avskaffa lagregleringen om vårdval har varit massiv. Patientföreträdare som Reumatikerförbundet och Sveriges Pensionärsförbund, Vårdförbundet, Läkarförbundet och andra fackliga organisationerna i sjukvården, Sveriges kommuner och landsting (SKL) tycker, liksom vi, att det vore en dålig idé att ge landstingen möjlighet att ta tillbaka makten från patienterna. Det skriver Peter Seger och Håkan Tenelius i en slutreplik på SvD Brännpunkt.

 

När vi på Brännpunkt (29/10) kritiserade regeringens planer på att riva upp det lagreglerade vårdvalet, som ger patienter i hela landet makt att själv välja vårdcentral, så har det varit besvärande tyst från ledande socialdemokrater och miljöpartister i regering och riksdag. Ingen har velat förklara på vilket sätt det skulle stärka primärvården, eller hur det påverkar likvärdigheten i vården.

De unga socialdemokraterna Elinor Odeberg och Daniel Johansson menar (1/11) att ett avskaffande av lagregeln om att patienten ska kunna välja vårdgivare skulle stärka demokratin – att patienterna som medborgare ska utöva sin makt över sjukvårdspolitiken via valsedeln istället. Vi undrar dock hur många medborgare som år 2014 vore beredda att lämna ifrån sig sin patientmakt till politiker igen. Tre av fyra patienter anser, enligt Vårdanalys, att möjligheten att byta vårdgivare är bra. För vem vet bättre än patienten själv vilken läkare och vilken vårdcentral som patienten har störst förtroende för?

Odeberg och Johansson menar att vårdvalet står i vägen för en effektiv resursfördelning och demokratiskt inflytande. Men bilden av retirerande politiker som inte kan styra primärvården utifrån befolkningens behov i det egna landstinget är långtifrån sann. Genom tydliga kvalitetskrav, genom hur de utformar sina ersättningssystem och genom dialog och uppföljning har landstingsledningarna stora möjligheter att utveckla primärvården, både i privat och i landstingsregi.

Särskilt kritiska är Odeberg och Johansson till utvecklingen i Stockholms läns landsting, där de menar att det har blivit en skev resursfördelning och en ”anhopning av vårdcentraler i innerstan”. Visst kan det finnas anledning för landstingsledningen i Stockholm att fundera på om vårdcentralerna ersätts på ett optimalt sätt. Men Karolinska Institutets uppföljning av vårdvalet i Stockholm visar på ökad tillgänglighet för alla patienter och att skillnaderna i resurstilldelningen mellan olika socioekonomiska områden är små.

Odeberg och Johansson glömde att berätta om de privat drivna vårdcentraler som startat i förorter som Husby, Ronna, Skärholmen och Tensta i Stockholmsområdet. De berättar inte heller om de privat drivna mottagningarna som startat i Angered och Bergsjön i Göteborg och Rosengård i Malmö. Kanske passar de inte in i den förenklade bilden. Sanningen är att det totalt sett blivit 170 vårdcentraler fler i landet, tack vare vårdvalet, såväl på små orter som i storstäderna.

Kritiken mot förslaget om att avskaffa lagregleringen om vårdval har varit massiv. Patientföreträdare som Reumatikerförbundet och Sveriges Pensionärsförbund, Vårdförbundet, Läkarförbundet och andra fackliga organisationerna i sjukvården, Sveriges kommuner och landsting (SKL) tycker, liksom vi, att det vore en dålig idé att ge landstingen möjlighet att ta tillbaka makten från patienterna. Ändå har regeringen idag lagt en proposition om att avskaffa det generella vårdvalet.

Nu hamnar frågan på riksdagens bord. Vi sätter vårt hopp till att riksdagen hanterar frågan seriöst och ställer sig på patientens sida.

Peter Seger
VD Sophiahemmet och ordförande i Vårdföretagarnas Bransch Sjukvård

 

Håkan Tenelius
Näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Svenska Dagbladet 6 november 2014