Debatten efter SNS-antologin Konkurrensens konsekvenser kom snarare att handla om publiceringens konsekvenser än det ämne forskarna ville belysa. Många verkar ha uppfattat efterspelet som att välfärdsföretagen gärna byter ut forskare som framför obekväma slutsatser. Det är i så fall mycket olyckligt. Det är självklart inte sant.
Den oberoende forskningen är omistlig för välfärdens och inte minst vårdens utveckling. Bakom de senaste decenniernas framsteg står innovationer som kanske inte hade sett dagens ljus om forskningen dikterats av landstingspolitiker eller företagsledningar.
Därför får inte den något överhettade SNS-debatten få till följd att viktig forskning kommer av sig. En central slutsats i antologin är att det finns för lite forskning kring hur valfriheten påverkat kvaliteten i till exempel vården.
I dag kan patIenter välja vårdcentral. Det är nog få patienter som anser att valet står mellan privat och offentlig drift. Däremot vet vi att väntetid, bemötande ochtilltro till vårdgivarens kvalitet är viktigt för valet vårdcentraler är minst lika nöjda med kvaliteten som de vid offentligt drivna. Både Svenskt kvalitetsindex och den nationella patientenkäten visar att enskilt driven primärvård uppskattas mer än den offentliga inom samtliga undersökta områden.
Men vi behöver en betydligt bättre utvärdering av både offentlig och privat driven vård, också när det gäller behandlingsresultat och resursutnyttjande. Här har den oberoende forskningen en viktig uppgift.
Har konkurrensen främjat innovationer? De flesta som startar nya vårdföretag har ett förflutet i offentlig sektor. De har en idé som de inte fått chansen att förverkliga tidigare. Har dessa idéer berikat vården och välfärden? Det är vi rätt säkra på.
Men mer forskning på området skulle inte bara kunna bekräfta detta, utan också hitta effektivare vägar att sprida framgångsrecepten.
Även om konkurrens och valfrihet stärker välfärden kan det finnas negativa effekter av valfrihetssystemen. I dag utvecklar landstingen egna valfrihetssystem där regler och omfattning skiljer sig åt. Leder det till att vården blir mindre jämlik? Och hur kan man underlätta för de grupper som av något skäl har svårare än andra att utnyttja valfriheten?
Det behövs forskning för att både klarlägga problemen och hitta lösningarna det är Inte vårt ansvar att tala om hur forskningen ska bedrivas. Men vi som företagsledare och våra företag måste så långt vi kan underlätta den. Våra företag tar redan i dag ett ansvar för finansieringen av forskningen, det måste vi fortsätta med. Och självklart kommer även kritiska resultat att hanteras på ett konstruktivt sätt.
Carola Lemne, vd och koncernchef i Praktikertjanst
Peter Seger, vd Sophiahemmet
Per Båtelson, vd i Global Health Partner
Stanley Brodén, koncernchef Aleris
Thomas Berglund, vd och koncernchef Capio
Artikeln tidigare publicerad i Dagens Medicin den 2 november