Valfrihetsreformer ger mer jämlik vård

Sedan vårdvalet infördes i landsting och regioner har 244 nya aktörer etablerat sig runt om i Sverige. Den starkaste trenden är att aktörerna söker sig till ställen där människor befinner sig – inte till en viss socioekonomisk grupp. Det skriver Hans Dahlgren och Ulf Öfverberg, näringspolitisk chef respektive expert vid Vårdföretagarna som idag publicerar rapporten Vårdutbudet och vårdvalet.

De farhågor som fanns före vårdvalens införande vid årsskiftet om att socioekonomiskt svaga områden skulle bli utan etableringar eller att alla etableringar skulle hamna i tätorter har så här långt inte visat sig stämma. Tvärtom.

Vårdvalet har fört vården närmare patienterna, oavsett om det är i glesbygd eller tätort, eller bland fattig eller rik. En ny rapport som Vårdföretagarna har tagit fram visar att det finns en tydlig trend bland de nya etableringarna som visar att det är utbud och efterfrågan som styr. Från ett vårdutbud som varit helt dominerat av landstingen, har vårdvalet medfört att en dynamisk marknad vuxit fram där patientens hälsa står i centrum.

Sedan vårdvalet infördes i de olika landstingen och regionerna har 244 nya aktörer etablerat sig runt om i Sverige. Den starkaste trenden gällande nya etableringar är att aktörerna söker sig till ställen där människor befinner sig – inte till en viss socioekonomisk grupp.

Tidigare har hälso- och sjukvården överallt och alltid haft problem med dålig tillgänglighet och begränsat patientbemötande. Detta har vårdvalsreformerna ändrat på. Nu får alla vårdgivare som uppfyller grundläggande krav etablera sig i landstingen på samma villkor som de offentliga vårdgivarna – låt vara att det på sina håll ännu brister i konkurrensneutralitet.

Etableringsfriheten ingår som en förutsättning i vårdvalen:
etableringen skall vara fri för dem som uppfyller kraven på att bedriva verksamheten. Etableringsfriheten har bidragit till att fler vårdgivare har startat upp verksamhet, vilket kraftigt bidrar till att patienterna får bättre tillgänglighet. Det är också ett steg närmare en mer jämlik vård.

I Västra Götaland har nya vårdenheter tillkommit inte endast i innerstaden utan även i socioekonomiskt mer belastade områden som i nordöstra Göteborg. Det är områden dit det tidigare har varit svårt att rekrytera läkare. Idag finns knappt det problemet.

I Kronoberg har en del av de nya enheterna etablerat sig på orter där det tidigare saknades vårdgivare. I Stockholm har sju nya enheter öppnat på Järvafältet. I Skåne finns det i stort sett inga vita fläckar kvar efter vårdvalsreformen.

Vårdgivarnas etablering bidrar till ökad patientmakt inom ramen för valfrihetsreformerna och ökat vårdutbud ger mer tillgänglighet.

Sammantaget är detta viktiga komponenter i en jämlik vård. De problem som finns kan oftast gå att rätta till med konstruktionen av ersättningssystemen. En fortsatt diskussion behövs om kostnadskontroll, vårdens finansiering, sammanhållna vårdkedjor och hur vi får vårdval som är anpassade för glesbygdens villkor. Men få eller inga problem hänger samman med etableringsfriheten.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna
Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Sydsvenskan den 3 juli