Valfriheten leder till kvalitet

När människors valfrihet ökar inom sjukvård och omsorg gynnar det kvaliteten. Den oro som Patricia Bergenhem och Björn Rönnblad från Nätverket för Gemensam Välfärd uttrycker är obefogad, skriver Håkan Teneliu, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna.

Lagen om valfrihetssystem, LOV, gör det möjligt för kommunerna att ge brukare inom till exempel hemtjänsten möjlighet att välja vem som ska utföra tjänsterna. Erfarenheterna från de kommuner som infört LOV pekar på att kvaliteten höjts i hemtjänsten – tvärt emot vad Bergenhem och Rönnblad befarar. Brukarna är nöjdare med framför allt bemötande, servicegrad och tillgänglighet enligt forskning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Kommunerna har kontroll över kvaliteten genom att både ställa krav på de företag som är med i systemet och följa upp att kraven följs. Detta har medfört att även kommunens egen verksamhet följs upp mer noggrant. Det gynnar både kvaliteten och ekonomin.

Sämre anställningsvillkor en myt

Det är en myt att anställda i privata vård- och omsorgsföretag har sämre anställningsvillkor. Alla medlemsföretag i Vårdföretagarna har kollektivavtal. De anställda har samma skyldighet att slå larm om missförhållanden – Lex Sarah och Lex Maria gäller givetvis även i privata företag.

Dessutom har patienter inom den privata vården ett bättre sekretesskydd, enligt forskaren Ulrika Sandén.

Bergenhem och Rönnblad befarar att insynen i privat driven vård och omsorg förloras. Snarare har kontrollen ökat, som jag nämnde ovan. Men den stora poängen är att brukarens möjlighet att påverka blir större när hon får välja själv. Konkurrensen gör att pensionärens egna önskemål blir viktigast för hemtjänstutföraren.

Minst lika bra kvalitet

Jag håller inte heller med om att privat vård och omsorg skulle medföra ”en dränering av skattemedel”. Det viktigaste måste vara att den privata leverantören erbjuder minst lika bra kvalitet som den offentliga. Om hon därmed får ett ekonomiskt överskott är det ett tecken på att hon har ordning på ekonomin och ett hållbart företag.

Det är också ett tecken på att den kommunala verksamheten kan jobba lite smartare.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Göteborgs-Posten den 4 april.