Välfärdens verkliga utmaningar stavas inte vinst

Regeringens vinstuppgörelse med Vänsterpartiet är i praktiken död. Men debatten om välfärdens organisation, om konkurrens, valfrihet och driftsformer lever vidare. Kommande utredningar bör bland annat titta på hur vi kan få fler att investera i välfärden. Det skriver Håkan Tenelius i Göteborgs-Posten.

 

Regeringens vinstuppgörelse med Vänsterpartiet är i praktiken död. Förslagen att begränsa välfärdsföretagens möjlighet att dela ut vinst kommer att röstas ned i riksdagen, det står klart sedan Sverigedemokraterna bekänt färg.

Men debatten om välfärdens organisation, om konkurrens, valfrihet och driftsformer lever vidare. Vår stora utmaning är hur vi ska få våra begränsade resurser att räcka till de ökande behoven av god vård och omsorg. Behov som påverkas av det faktum att vi blir allt äldre samtidigt som de kaxiga 40-talisterna snart avlöser 20- och 30-talens mössan i hand-generation på våra äldreboenden. Kraven på kvalitet, valfrihet och mångfald bara växer.

Allmänheten har svårt att förstå hur vinstutdelning hänger ihop med kvalitet. Men allmänheten förstår också att valfrihet förutsätter att det finns olika utförare och alternativ, och att det i sin tur förutsätter att vårdentreprenörer kan och vill starta företag.

Denna insikt märktes i höstas, när regeringen gjorde ett försök att begränsa patienternas fria val av vårdcentraler, en del av uppgörelsen med V. 

Regeringen ville ge landstingen möjlighet att hindra privata vårdföretag från att starta verksamhet. Vårdföretagarna lät Novus höra allmänheten om förslaget. 55 procent var emot och bara 32 procent för. Siffrorna kan ställas mot mätningar före valet som visade att sju av tio väljare var kritiska till privata, vinstdrivande företag i vård och omsorg. Det är uppenbart att allmänheten ser valfriheten som det viktiga i ett skarpt läge. Allra mest emot förslaget var personer över 65 – alltså 40-talisterna.

Samtidigt som regeringen slickar såren efter vårdvalsdebaclet lägger civilminister Ardalan Shekarabi nu sista handen vid direktiven till de utredningar som utlovats i vinstöverenskommelsen med V. Han har därmed en unik chans att se till att välfärdens verkliga utmaningar blir utredda, inte kvasifrågor byggda på myter. Med rätt direktiv kan han flytta fokus till det viktiga –  hur vi når bästa möjliga kvalitet i vård och omsorg.

Här är det som borde utredas.

Privat äldreomsorg levererar enligt Socialstyrelsen högre kvalitet än offentlig, trots fem procent lägre bemanning. Utred hur privata aktörer lyckas med detta, och hur kommunen med samma arbetsmetoder skulle kunna frigöra resurser till de ökade behoven (utred alltså inte hur privata företag ska tvingas till samma bemanning och kostnader som kommunen, som sägs uppgörelsen med V).

Utred hur kan vi få fler att investera i välfärden och till exempel bidra till utbyggnaden av äldreboenden (i stället för hur vinstutdelning kan hindras, något som effektivt skulle stoppa privata investeringar i vården och omsorgen).

Framför allt patienter och brukare som ska välja vård och omsorg, men också politiker och skattebetalare, måste veta vilken kvalitet olika vårdgivare levererar. Utred hur kvaliteten i vården och omsorgen ska följas upp och redovisas (istället för att reglera bemanning och företagsformer, åtgärder som riskerar att leda till sämre kvalitet).

Civilministern behöver dock inte tänka nytt på varje punkt. Överenskommelsen innehåller två intressanta spår som bör utredas vidare. Ett gäller att professionen måste få mer utrymme på bekostnad av politikerna. Om det innebär, som till exempel Riksrevisionen nyligen önskade, att utförare ska få frihet att utveckla nya lösningar och innovationer utan detaljstyrning från politiker är det helt rätt tänkt.

Också tanken att tillståndsprövning av alla aktörer inom välfärden ska utredas är riktig. Idag prövas bara privata utförare när de startar eller tar över en verksamhet. Kommunen behöver inget tillstånd, och kan utan konsekvenser bedriva omsorg i till exempel undermåliga lokaler eller med personal utan nödvändig kompetens. Här kan regeringen utveckla ett effektivt redskap för att stärka kvaliteten även i den offentligt drivna vården och omsorgen.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Artikeln publicerades i Göteborgs-Posten 23 januari 2015