Sjukfrånvaro skapar ojämlik vård

Det pågår en politisk debatt om hur sjukfrånvaron i Sverige ska kunna minskas.

En av de sektorer där sjukfrånvaron är som störst är inom vård och omsorg. De senaste mätningarna från SCB visar att över var tionde person i vården är sjukskriven, totalt 40000 personer. I syfte att kartlägga hur sjukfrånvaron i vården ser ut gav Vårdföretagarna SCB i‑uppdrag att göra en analys över antalet sjukskrivna. I undersökningen innefattades både lång- och korttidssjukskrivna inom ett tjugotal yrken såsom tandläkare, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster och även chefer på mindre enheter inom vården.

Resultatet visar att det finns avsevärda skillnader mellan länen i andelen

sjukskrivna i vården. I Jämtlands län är knappt var femte person (18 procent) i den offentliga vården sjukskriven. I Stockholm är drygt 13 procent av personalstyrkan i den offentliga vården sjukskriven, vilket är nära riksgenomsnittet som ligger på 13,7 procent. Gotland har landets lägsta andel om 11 procent. Den totala sjukfrånvaron bland alla arbetande oavsett sektor är 8 procent. Anställda i den offentliga vården är med andra ord sjukare än andra.

En hög andel sjukskrivningar är inte bara problematisk och olycklig för de personer som sjukskrivs. Det betyder också att turbulensen ökar på personalsidan genom vikarier och tillfälligt anställda i vården.

Om de som arbetar på landets vårdcentraler skiftar mer än nödvändigt, kan det även gå ut över patienterna då de inte får den kontinuitet i mötet med vården som är önskvärd. En sammanhållen vårdkedja, där patienten känner trygghet att vårdpersonalen samarbetar kring hans eller hennes problem, och där god information gör vården effektiv och säker, är vad som kännetecknar kontinuitet i vården.

Med en hög andel sjukfrånvaro och tillfälligt anställda blir en sammanhållen vårdkedja svårare att leva upp till. Att andelen sjukskrivna personer varierar förhållandevis mycket mellan länen kan undergräva patienternas rätt till lika vård i hela landet. Därför är det viktigt att förstå de mekanismer som leder till sjukfrånvaro i vårdsektorn.

En ytterligare viktig anledning till att studera vårdens sjukfrånvaro är jämställdhetsaspekten. Sedan 1980 har kvinnors sjukfrånvaro i Sverige överlag varit högre än mäns. I Försäkringskassans rapport Sjukfrånvaron i Sverige – på väg mot europeiska nivåer? (2009) konstateras att andelen sjukskrivna anställda kvinnor var 60 procent högre än andelen sjukskrivna män i Sverige 2007. Bland de anställda inom vård och omsorgssektorn arbetar totalt drygt en halv miljon kvinnor, 84 procent av de anställda.

Den höga sjukfrånvaron inom vårdsektorn är en förklaring till att kvinnor generellt har högre sjukfrånvaro än män. Sjukfrånvaron är högre inom vården än inom industrin.

Statistiken från SCB visar även på en intressant skillnad i andelen sjukskrivna mellan privata och offentliga vårdgivare. I genomsnitt är andelen sjukskrivna 33 procent högre inom den offentliga vården än inom den privata. Blekinge är det län med störst skillnad i sjukskrivningar mellan offentlig och privat arbetsgivare, där är andelen sjukskrivna 90 procent högre bland dem som arbetar i den offentliga vården. Undersökningen visar att driftsformen är en lika avgörande faktor för hur stor respektive liten sjukfrånvaron är som den geografiska faktorn.

Hur sänker vi sjukskrivningarna bland våra vårdanställda? Det är nödvändigt att undersöka vad dessa skillnader beror på. Att förstå frågan om sjukfrånvaro i vården är viktigt för att sänka antalet sjukskrivna och för att säkra en större personalkontinuitet till patienterna.

För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna prioritet, införde regeringen ekonomiska incitament under 2006 som sträcker sig fram till 2010. Landstingen får del av sjukskrivningsmiljarden i direkt förhållande till hur mycket antalet sjukdagar minskar i respektive län i förhållande till föregående år. Ju större minskning, desto mer pengar till landstingen. Både regeringen och SKL har beskrivit satsningen som en framgång för sänkt sjukskrivning. Trots denna framgång kvarstår stora skillnader mellan länen och driftsformerna privat och offentligt.

Det är inte en naturlag med hög sjukfrånvaro. Sjukskrivningsmiljarden och de privata arbetsgivarnas lägre sjukfrånvaro visar att det går att få ner antalet sjukskrivningsdagar ytterligare. Frågan om sjukskrivningar inom vården är komplicerad och allvarlig. För att förbättra situationen på de sjukaste vårdarbetsplatserna måste alla aktörer inom Vårdsverige verka för att dra och sprida lärdomar från de friskaste.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad den 5 februari i SvD Brännpunkt.