Se verkligheten – fri etablering fungerar

Hur ska en mångfald av vårdgivare och bättre tillgänglighet uppnås? Vem ska avgöra när en etablering får ske? Om politikerna ska bestämma bör det rimligtvis finnas skäl att återgå till den ordningen. Vi ser inga sådana.

Etableringsfrihet har i Västra Götalandsregionen gett nya vårdenheter även i de socioekonomiskt belastade områden som haft svårt att få läkare. I Kronoberg har etableringar skett på orter där vårdgivare saknats. I Skåne finns nästan inga vita fläckar kvar efter vårdvalsreformen. I Stockholm har sju nya enheter öppnat i förorterna på Järvafältet.

Oppositionen är också kritisk till att använda lagen om offentlig upphandling i vården. Vad återstår då, förutom en rigorös politisk kontroll av etableringarna?

Det finns förvisso en teoretisk risk vid etableringsfrihet, ur politiskt perspektiv, med överetablering av vårdgivare och okontrollerbar kostnadsökning. I verkligheten verkar det problemet inte finnas, visar en stor studie som vi presenterar 1 juni.

Intervjuade politiker i landsting/regioner påpekar att vårdgivare och politiker ofta haft ett gemensamt intresse i etableringsfrågor och att eventuella tendenser till överetablering kommer att rättas till.

Vi förnekar inte problemen som återstår eller att medborgarintresset ibland bryts mot företagarintresset. Men oftast möts de två. Vårdgivarnas etablering bidrar till ökad patientmakt inom ramen för valfrihetsreformerna och ökat vårdutbud ger mer tillgänglighet – viktiga komponenter i en jämlik vård. Få etableringar i glesbygd eller i socioekonomiskt utsatta områden kan rättas till genom vårdvalets konstruktion och ersättningens utformning.

I stället för att slåss mot väderkvarnar, fortsätt diskussionen om kostnadskontroll och sammanhållna vårdkedjor med mera.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Ulf Öfverberg, näringspolitisk expert Vårdföretagarna, samt branschansvarig Sjukvårdsföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagens Samhälle den 27 maj.