Så kan vi få lika vård - även i vår glesbygd

Landstingsrådet Kent Ögren (S) frågar sig varför etableringar inte sker i glesbygd och endast i tättort. Vidare ser Kent Ögren en risk för att endast stora vårdaktörer etablerar sig och skapar nya monopol.

Det är just det som är vår poäng från branschen. Vårdvalet i Norrbotten skapar bara förutsättningar för stora aktörer eller för landstinget självt. Inte för nya lokala aktörer i glesbygd och ökad tillgänglighet.

Det som avgör om Norrbotten får etableringar och en mångfald av vårdgivare är förstås hur vårdvalet utformas.

Med den nuvarande utformningen så har länet ett vårdval anpassat för Stockholms innerstad inte för Arjeplog, Jokkmokk eller Övertorneå.

Det är därför jag skriver i min artikel att ännu har inget glesbygdslandsting byggt upp ett fungerande vårdval som passar utmaningar som låg tillgänglighet i glesbygd och landsting som går med förlust. Detta måste förstås utvecklas nu när landstingen kan lära av varandra. Jag tror att följande delar måste ändras i Norrbotten:

  • Listningen måste göras om så att även nya etableringar kan ta del av de som inte gjort något aktivt val.
  • Ett snävare uppdrag krävs i glesbygd. Detta skulle inte bara spara pengar för landstinget utan även skapa drivkrafter för små lokala vårdföretag.
  • Patientinformationen måste förbättras, en oberoende myndighet måste ge medborgare tydlig och korrekt information.
  • Informationen om valet av vårdgivare måste förbättras. Idag är en majoritet i Norrbotten missnöjd med den information de fått.
  • Konkurrensneutralitet mellan vårdgivare måste finnas fullt ut. Sanktionssystem bör införas då konkurrensneutraliteten mellan vårdgivare bryts.

Med dessa förändringar så skulle det vara möjligt för mindre aktörer att etablera sig i glesbygd. Det är även så att det skulle spara värdefulla skattekronor inom vården som behövs i Norrbotten med vårdresurserna utspridda i primärvård och fem lokala sjukhus som går minus år från år.

SVTs uppdrag granskning, programmet som behandlade den ineffektiva vården i Västernorrland, borde vara ett varnande exempel även för vården i Norrbotten.

Politiker som fattar beslut om vården och tar ut skatt har också ett ansvar för att vården ges rätt förutsättningar för en effektiv och tillgänglig vård.

Vårdföretagarna är övertygade om att framtiden ligger i mångfald och kvalitet för patienterna. Det kräver dock att de i Norrbotten inte backar in i en reform som vårdvalet. De har valt och införa ett vårdval som påverkar den egna verksamheten så lite som möjligt i stället för att genomföra ett vårdval som ökar tillgängligheten i glesbygd. Det är deras ansvar att ändra på detta och inte som nu skylla på den privata vården eller regeringen för att vårdgivare endast etablerar sig i tättort.

Det är utformningen av vårdvalet som avgör förutsättningarna för ökad tillgänglighet inte mossiga klyschor i vårddebatten.

Vi välkomnar en dialog med den politiska ledningen och de lokala företagen i Norrbotten. Vid ett sådant möte kunde vi reda ut missförstånd och tillsammans hitta lösningar som löser glesbygdens rimliga krav på lika vård.

Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Norrbottens-kuriren den 1 juni