Så kan den svenska välfärdsmodellen stärka vår konkurrenskraft

En välfärd där vi möter människors behov på ett bättre sätt. De utmaningar vi står inför på välfärdens område möter vi inte genom att gå tillbaka, utan genom att utveckla kvaliteten och kvalitetsredovisningen, stärka medborgarnas ställning och främja mångfalden.

Den 5 december ordnar programmet Framtidens vård, skola, omsorg konferensen Perspektiv på den svenska välfärden, där den framgångsrika svenska välfärdsmodellen ska diskuteras.

De flesta svenskar vill ogärna skryta, men en sak brukar vi kunna enas om, som vi är stolta över och gärna framhåller: Den svenska välfärden hör till de bästa i världen. Vår nordiska tradition av en väl fungerande skola, vård och omsorg, skattefinansierad och lika för alla, är något vi både tar för självklart och upplever som en avgörande skillnad mot hur samhället fungerar i andra länder.

Välfärden är också viktig för näringslivet. Företagen är beroende av välutbildade medarbetare, som kan utgöra ett viktigt konkurrensmedel på en global kunskapsmarknad. God tillgång till trygghetssystem, vård och omsorg gör att människor kan få den hjälp och stöd de behöver genom livets alla skeden. Med välfungerande vård för den som blir sjuk och omsorg för barn och äldre kan fler människor delta i arbetslivet och bidra till vårt gemensamma välstånd.

För att fortsätta höra till de bästa krävs dock att vi ständigt fortsätter utveckla välfärden. Någon gång under 1970- och 1980-talen, då välfärdssystemen var fullt utbyggda, infann sig de första tecknen på att gemensam finansiering och tillgänglighet för alla inte var tillräckligt. Kritiken växte mot likriktning, byråkratisering och brist på flexibilitet. Människor kände sig inte sedda som individer, utan som kuggar i ett maskineri, och den som inte passade in hade ofta ingenstans att vända sig.

Svaret blev att tillåta olika aktörer – först inom skolan, snart också inom vården och omsorgen – som fick erbjuda välfärdstjänster till medborgarna på samma villkor som de offentliga alternativen. Syftet var dels att skapa en mångfald, som bättre kunde passa olika medborgares olika behov, dels att skapa en kvalitetsstimulerande konkurrens, som skulle stärka utvecklingen i de olika verksamheterna.

För alla de människor som genom dessa reformer fått rätten att själva välja sina barns skola, vilken läkare de ska gå till och vem som ska ge dem personlig assistans eller hjälp och omsorg i hemmet har fördelarna varit uppenbara. Rätten att själv bestämma har inte bara inneburit ett antal alternativ att ta ställning till, utan har också lett till högre tillgänglighet, ett mer kundtillvänt tilltal och en starkare roll för den enskilde gentemot skolan, vården och omsorgen.

Den kvalitetsdrivande konkurrensen har för de flesta, medborgare såväl som beslutsfattare, setts som något så självklart att det till att börja med inte ens utvärderades i någon större utsträckning, men nu kommer också forskarrapporter som visar på effekterna av valfriheten. Exempelvis konstateras i en nyligen publicerad studie från IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering) att en ökning av andelen friskoleelever i en kommun förbättrar både det genomsnittliga utbildningsresultatet i slutet av grundskolan i kommunen och elevernas senare utbildningsprestationer.

Konkurrensen har också lett till effektivisering, alltså att vi får mer för de skattepengar vi använder i välfärden. En ny forskningsstudie från Södertörns högskola visar att äldreomsorg som upphandlats, jämfört med äldreomsorg bedriven i kommunalt monopol, uppvisar minskad dödlighet och lägre kostnader – utan att kvaliteten försämras.

För att Sverige ska kunna stå fortsatt starkt i konkurrensen har Svenskt Näringsliv, Almega, Friskolornas riksförbund och Vårdföretagarna gemensamt inrättat ett tvåårigt program för att utveckla framtidens välfärdstjänster. Det är ett omfattande arbete som har inletts, med fokus på tre huvudsakliga områden: Kvalitet i välfärdstjänsterna, Innovation och utveckling, samt stärkt Samhällskontrakt.

Vi ser till exempel att man måste bli mycket bättre på att mäta och jämföra kvaliteten på ett rättvisande sätt i välfärden, både för att du som konsument ska kunna göra ett informerat val, och för att beslutsfattarna ska få bättre underlag för att kunna bedöma att alla på en marknad uppfyller fastställda kvalitetskrav. Därför arbetar vi från näringslivets sida hårt med att utveckla bättre verktyg som ska göra det möjligt att jämföra verksamheter i privat och offentlig regi.

Den enskilda medborgarens inflytande behöver också stärkas. Oavsett om välfärdstjänsterna produceras offentligt eller privat är skyddet för konsumenten svagt, och betydligt svagare än inom många varu- och tjänsteområden. Detta är anmärkningsvärt eftersom konsekvenserna av utebliven eller bristfällig leverans av välfärdstjänster kan få mycket stora konsekvenser för individen. Den som har blivit felbehandlad eller fått sina rättigheter åsidosatta ska ha rätt till kompensation.

Kort sagt är vi på rätt väg även om mycket finns kvar att göra. Det internationella intresset för våra nya svenska välfärdslösningar talar för det. Vi ser nu hur andra länder tittar på Sverige för att få inspiration.
Vi har all anledning att vara stolta över den utveckling vi nu ser i Sverige där vi lägger grunden för en långsiktigt hållbar och högkvalitativ välfärdsservice till medborgarna.  En välfärd där vi möter människors behov på ett bättre sätt. De utmaningar vi står inför på välfärdens område möter vi inte genom att gå tillbaka, utan genom att utveckla kvaliteten och kvalitetsredovisningen, stärka medborgarnas ställning och främja mångfalden.

Stig Orustfjord, Projektchef för Framtidens vård, skola, omsorg.
Ett samarbete mellan Vårdföretagarna, Friskolornas riksförbund, Almega och Svenskt Näringsliv