Rekryteringsbonus driver upp kostnaderna

Landstinget Gävleborgs bonussystem är ett slöseri med skattepengar och bäddar för ojuste konkurrens.

I somras kunde vi läsa i Gävletidningarna om hur landstinget Gävleborg lockade över läkare från privata hälsocentraler genom en rekryteringsbonus på en halv miljon kronor. Läkarna får bonusen om de byter arbetsgivare och stannar på sin nya arbetsplats i minst två år. För vissa läkarspecialiteter betalar man även en bonus om de stannar i ett år, men då bara 300 000 kronor.

Man kan naturligtvis fråga sig om detta är det bästa sättet att använda skattepengar. Tanken var nog att locka läkare från andra län, men oavsett var läkarna kommer ifrån är det ett nollsummespel. Det blir inte fler läkare i Sverige för att ett landsting valt stora bonusar som lockbete. Förutom slöseriet med skattepengar som hade kunnat användas till fler anställda istället för till bonus, bäddar systemet för ojuste konkurrens.

I Gävleborg tillät landstinget de landstingsdrivna vårdcentralerna att gå back rejält ifjol, vilket bakvägen subventionerar deras verksamhet. Som grädde på moset tillåter nu landstinget den landstingsdrivna vården att locka över personal från privata vårdgivare med stora bonusar, på skattebetalarnas bekostnad. Det rimmar illa med ambitionen om konkurrensneutrala villkor mellan privata vårdgivare och landstingsdrivna mottagningar.

Den ojusta konkurrensen drabbar inte bara små och stora privata vårdgivare, utan även andra landsting som dras med större ekonomiska problem – och kanske även större läkarbrist - än landstinget Gävleborg. Dessutom utgör rekryteringsbonusen en kortsiktig investering, Risken finns, om fler landsting och vårdgivare hakar på, att läkare väljer att hoppa runt vartannat år till dem som betalar bäst. 

Från Vårdföretagarnas sida skulle vi vilja se mer kreativitet kring långsiktiga lösningar. Bättre personalpolitik, nya driftsformer för vårdenheter och utveckling av chefsrollerna inom hälso- och sjukvården är några exempel som skulle betyda stabilare läkarsituation och även förbättra arbetsmiljön för övriga personalkategorier inom vårdyrkena. Här vill Vårdföretagarna stimulera till nya lösningar och utveckling.

Vårdens kvalitet diskuteras vid otaliga seminarier och sammankomster, men det är också viktigt att diskutera vårdpersonalens arbetsvillkor och nya former för hur vård kan bedrivas på ett sätt som också gynnar medarbetarna. Medarbetare som trivs bidrar till kvalitet, så här finns alla möjligheter. 

Vi välkomnar att regeringen utökar antalet utbildningsplatser på läkarutbildningen. Ytterligare platser på läkarutbildningarna kommer dock att behövas för att möta behoven. Det tar åtskilliga år innan sådana förändringar får effekt, men under tiden finns det annat man kan göra. Bättre stöd till utländska läkare i form av effektiv svenskundervisning och att på andra sätt underlätta för dem att få svensk legitimation är ett sätt. Idag är det ofta alltför krångligt och tidsödande för läkare med utländsk härkomst att komma igång med sin yrkesutövning i Sverige. 

Så – lyssna på läkare och vårdens medarbetare. Hur vill de förändra och utveckla arbets- och driftsformer, ledarskap och utbildning? Det kommer att leda till bättre, tryggare och mer långsiktiga lösningar än rekryteringsbonusar eller annat kortsiktigt slöseri med skattepengar.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Gefle Dagblad