Privata vård kräver nationell granskning

En Stockholmstidning redovisade nyligen en genomgång av klagomålen på äldreomsorg som privatpersoner lämnat till Socialstyrelsen. Tidningen är en av dem som deltagit i den senaste tidens drev mot privat driven äldreomsorg. Mot bakgrund av tidningens övriga artiklar drog nog de flesta läsarna slutsatsen att detta gällde fall där privata företag var ansvariga. Särskilt som de enda utförarna som pekades ut i artikeln var de två största företagen i branschen. När jag läst artikeln bad jag Socialstyrelsen se efter vilka som var ansvariga för driften av de anmälda verksamheterna. Jodå, 71 var kopplade till privat drift. Men hela 296 gällde kommunala äldreboenden.

Vi ska inte acceptera kvalitetsbrister i någon form av äldreomsorg. Men höstens och vinterns mediedrev mot framför allt Carema Care har fått många att tro att bristande kvalitet har med driftsformen att göra. Att företag som behöver gå med vinst måste snåla in på omsorgen. De senaste månaderna har varje fall av misstänkt vanvård som kunnat kopplas till ett privat företag slagits upp stort i medierna.

Siffrorna från Socialstyrelsen talar ett annat språk. De verifierar det som i princip alla med inblick i svensk äldreomsorg hävdar att brister kan dyka upp överallt, oavsett vem som är utförare.

Mediedrevet har utan tvekan skadat förtroendet för privat driven vård och omsorg. Det säger företagen själva i en enkät som Vårdföretagarna genomförde i december. 74 procent av företagsledningarna bedömer att förtroendet minskat. Den främsta orsaken anses vara rapporterna om kvalitetsbrister, följd av debatten om riskkapitalbolag som ägare och deras skatteplanering.

Av de företag som är verksamma inom äldreomsorgen har hälften mött negativa reaktioner efter den senaste tidens mediedrev. 42 procent har fått kritiska frågor från brukare, anhöriga och allmänhet. 16 procent har fått kritiska signaler från kommunernas tjänstemän eller politiker och 14 procent har drabbats av en utebliven upphandling.

Det här är inga oväntade reaktioner. Det är klart att både anhöriga och ansvariga på kommunerna oroats av publiciteten. Det är heller inte så att de privata företagen tycker illa om att bli granskade.

Tvärt om, faktiskt. Av enkäten framgår att företagarna vill ha en nationell kvalitetsuppföljning och att större hänsyn ska tas till kvalitet och mindre till pris i upphandlingar. Våra medlemmar vet att de måste vara bättre än kommunen för att bli valda av brukarna, vinna upphandlingar och för att få full acceptans hos allmänheten. För att förtroendet för privat driven vård och omsorg ska öka igen måste kvaliteten hamna i fokus.

Detta ligger helt i linje med Vårdföretagarnas sedan länge framförda krav om en nationell kvalitetsmätning där resultaten redovisas för både kommunala och privata enheter. Först då blir det möjligt för kommunens utförare och de privata företagen att mäta sig med varandra. Det blir möjligt för beslutsfattarna att av-göra var någonstans de får bäst äldreomsorg för skattepengarna.

Men framför allt blir det möjligt för de äldre och deras anhöriga att göra ett bra val förutsatt att kommunerna bejakar valfriheten och utvecklar mångfalden i äldreomsorgen. Avslutningen av år 2011 var en deprimerande tid för alla med ett engagemang i svensk äldreomsorg. Men jag tror vi nu under 2012 kommer att se att detta vänds till något gott. Frågan hur vi kan säkra och höja kvaliteten kommer att vara i fokus. Vårdföretagarnas krav om en nationell kvalitetsmätning har goda möjligheter att bli verklighet.

Mediedrevet har utan tvekan skadat förtroendet för privat driven vård och omsorg. Det säger företagen själva i en enkät som Vårdföretagarna genomförde i december.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Enköpingsposten 2 januari.