Hoppa till innehåll

Hela Ulla Anderssons inlägg andas förakt och oförståelse för vad offentligt finansierad, privat driven vård, kan bidra med för svensk hälso- och sjukvård i framtiden. Andersson bortser helt från de positiva effekter som valfrihet och konkurrens medför.

Det krävs kvalitet, ständig utveckling och konkreta förbättringar för att locka patienter och brukare. Lyckas företagen locka medborgarna att välja dem, får de intäkter som kan ge vinst. Vinster som både kan ge ränta på risktagandet och dessutom ytterligare förbättra verksamheten.

Verksamheterna blir mer kreativa i att finna sätt att minska onödiga kostnader, göra ständiga förbättringar och vara effektiva och innovativa. Men då krävs det att företagen får bedriva sin verksamhet utan restriktioner som vingklipper deras framgångar. Ingen skall kunna lägga beslag på resultatet av ett väl utfört arbete. Lika lite som någon skall kunna lägga beslag på någons lön för väl utfört arbete.

Många Vårdföretag går som Ulla Andersson mycket riktigt beskriver bra. Vårdföretagarna lät inför valet SCB analysera vårdsektorn. Det gjordes på cirka 480 verksamhetsställen inom den privata vårdsektorn för tre branscher: primärvård, äldreomsorg och personlig assistans. Resultatet pekar på en bransch som går bra och skapar nya jobb. Sysselsättningen har hittills i år ökat inom ”vård & omsorg” med cirka 16 000 per kvartal jämfört med första och andra kvartalet 2009. Under hela 2009 ökade antalet anställda i branschen med cirka 13 000.

Men det finns tydliga hinder för fortsatt tillväxt. Två av tre företag anser att det finns en politisk osäkerhet som gör att de inte vågar satsa på expansion och nyanställa. Det handlar förstås om Vänsterpartiets syn på privata företag men även om oklarheter kring de rödgrönas gemensamma syn. Detta är förstås olyckligt för företagen men framförallt drabbar det tillgänglighet och kvalitet i vården. Dessutom missas möjligheter till jobbskapande, särskilt i glesbygd.

I en tidigare undersökning som Vårdföretagarna tagit fram, ”Vinst i vård och omsorg” konstateras bland annat att det, stick i stäv med hur debatten förs bland annat av Ulla Andersson, är de minsta vårdföretagen som går bäst. Varför det är så bör analyseras närmare, men det stämmer med en bild som ofta glöms bort, att många vårdföretag är små och medelstora, drivna av entreprenörer med ett stort engagemang, som inte sällan själva har en bakgrund inom vården.

Vi ser fram emot en seriös sjukvårdspolitisk debatt under den nya mandatperioden. En debatt som präglas av en rättvis bild av vad de privata alternativen bidrar med till svensk sjukvård.

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör, Vårdföretagarna.
Kristin Lahed, Svenskt Näringsliv.

Artikeln tidigare publicerad i Vestmanlands Läns Tidning den 18 oktober.