Politikers goda vilja räcker inte

De äldre som behöver hemtjänst är vuxna människor, som har fattat alla viktiga beslut i livet ända fram till nu. Varför inte låta dem fortsätta göra det? skriver Håkan Tenelius i Norrköpings Tidningar.

När kommunpolitikerna behåller makten över vem som ska få erbjuda äldreomsorg inskränks kommuninvånarnas rätt till självbestämmande. Då hjälper det inte att de säger att det sker på grund av god vilja. ”Vi socialdemokrater säger ja till valfrihet och mångfald, men nej till fri etableringsrätt”, skriver Lars Stjernkvist, Teresa Carvalho, Eva Andersson och Olle Johansson (alla S) i Norrköpings tidningar den 3 mars. De vet nämligen att människor själva vill kunna välja i vården och omsorgen. Men samtidigt vill de inte släppa ifrån sig makten.

Därför kallar de ett på förhand bestämt antal utförare för ”valfrihet”, och tar själva på sig rätten att avgöra hur många alternativ som är lagom för att det ska kallas ”mångfald”. För att förklara varför de absolut måste få bestämma över vilka som ska få erbjuda omsorg i Norrköping skriver de om ”fri etableringsrätt”, som om det skulle innebära att vem som helst kan starta äldreboende eller erbjuda hemtjänst, helt utan kunskaper eller kvalitetskontroll. Tvärtom är det kommunen som både sätter upp krav som utföraren ska uppfylla, har rätt att göra tillsyn och fastställer hur mycket som ska betalas ut i ersättning.

De tror också att det kommer att bli dyrare med fler utförare. Men det behöver det inte alls bli, tvärtom ger LOV (Lagen om valfrihetssystem) bättre förutsättningar för ökad kostnadskontroll och ökad insikt i vilka faktorer som påverkar de egna kostnaderna i framför allt hemtjänsten, skriver exempelvis Statskontoret i sin utredning från 2012. Samtidigt är risken med fri etablering låg. De företag som startar i ett valfrihetssystem kostar ingenting för skattebetalarna om de inte får kunder, eftersom kommunen bara behöver betala för utfört arbete.

Med LOV blir det de närmast berörda, alltså alla de Norrköpingsbor som behöver till exempel hemtjänst, som får den avgörande makten över vilka företag och andra organisationer som ska få utföra tjänsterna. Den som är uppskattad och populär får stanna, den som ingen vill ha får lägga ner. Det är alltså vad de fyra S-politikerna motsätter sig.

De skriver att målet är ”en bra verksamhet för alla, oavsett om du är rik eller fattig, bor i stad eller på landsbygden”. Det är lätt att säga, men svårare att åstadkomma. För hur ska politikerna i en nämnd kunna veta vad alla vill ha, om människor själva inte får sista ordet?

Jag tvivlar inte på att S-politikerna vill erbjuda en god äldreomsorg i Norrköping. Men för den som behöver hjälp och stöd i vardagen räcker det inte med politikernas goda vilja. De äldre som behöver hemtjänst är vuxna människor, som har fattat alla viktiga beslut i livet ända fram till nu. Varför inte låta dem fortsätta göra det?

Håkan Tenelius näringspolitisk chef, Vårdföretagarna
 

Artikeln publicerades i Norrköpings Tidningar 13 mars 2014