Olika villkor för olika vårdgivare

Vid införande av vårdval är aktiv listning viktigt för att nya aktörer ska ha möjlighet att etablera sig, skriver Sara Öberg.

Med de valfrihetssystem som införts inom primärvården runt om i landet så är patienterna de stora vinnarna. Både tillgängligheten för besök hos en läkare och kvaliteten har ökat sedan införandet. För vårdföretagens del så ges nu större möjligheter för att organisera vården på ett effektivare sätt. Detta gynnas alla av.

Det finns dock fortfarande brister när det gäller den fria konkurrensen, vilket på sikt riskerar att underbygga de positiva effekterna av reformen. Dessa brister i konkurrensneutralitet presenteras i Vårdföretagarnas rapport När konkurrensen sätts ur spel – villkor för privat vård och omsorg. För att få en samlad bild över vilka de huvudsakliga hindren är för likvärdiga villkor mellan privata och offentliga utförare lät Vårdföretagarna djupintervjua företrädare för sju av Vårdföretagarnas branscher. En av dem var primärvården.

Inom primärvården är ett omfattande problem den passiva listningen. I Värmland har passiv listning förekommit vid införandet av vårdval. Då det är mycket svårt att arbeta upp en kundstock så gynnar den passiva listningen de redan etablerade aktörerna och framförallt vårdgivare som drivs i landstingets regi. Flera privata vårdföretag inom primärvården påpekar att de patienter som inte gör något aktivt val fördelas ojämlikt eller överhuvudtaget inte blir listade hos nystartade vårdgivare när ett vårdval startas upp.

Ett annat problem som hänger samman med vårdvalets införande är att de vårdföretag som uppnått kraven för auktorisation vid införandet av vårdvalet får gratis marknadsföring genom landstinget då medborgarna informeras. I denna informationskampanj ingår samtliga landstingets vårdcentraler, medan de vårdgivare som inte blivit auktoriserade i tid för införandet blir utan denna marknadsföring. I vissa landsting har landstinget endast informerat om de egna vårdgivarna i samband med införandet av vårdval, vilket vårdföretagen berättar kraftigt har missgynnat dem på marknaden.

En annan snedvridande konkurrens som lyfts fram i rapporten är hur ersättningssystemen är uppbyggda. Vårdföretagen upplever att ersättningssystemet inte är konkurrensneutralt då de av landstingen ägda vårdenheterna dels har tillgång till faciliteter och utrustning som de får låna eller hyra mycket billigt av landstinget och på så sätt subventioneras.

Även basuppdragets omfattning lyfts av flera fram som ett problem för privata aktörer. Det finns stora skillnader när det gäller hur brett åtagande vårdenheter ska ha. Å ena sidan Stockholm, med relativt sett begränsade krav på vårdenheter, å andra sidan övriga landsting och regioner, som har ett bredare åtagande. Ju större krav som ställs på verksamheten desto mer premieras större enheter, vilket kan gå ut för mångfalden och göra det svårare för mindre företag att etablera sig. Men en hög andel fast ersättning och ett utvidgat kostnadsansvar blir det därför extra viktigt att olika former av etableringshinder undandröjs. Vad kan då göras för att vårdvalssystemen blir konkurensneutrala och leder till en ökad mångfald av aktörer och därmed en ökad valfrihet för patienterna?

Vårdföretagarna är av åsikten att det behövs ett mer systematiskt arbete för att i varje situation säkerställa konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga vårdgivare. Inom primärvården finns några konkreta saker som kan göras.

Vid införande av vårdval är aktiv listning viktigt för att nya aktörer ska ha möjlighet att etablera sig. De personer som blir passivt listade, måste fördelas på både privata och offentliga aktörer. En hög grad av valfrihet kräver god kunskap om vårdalternativen. Det behövs därför bättre och mer överskådlig information som medborgarna kan använda för att välja vårdgivare. Patientinformationen ska då vara tydlig och konkurrensneutral. Kravspecifikationerna ska likställa offentliga och privata vårdgivare.

Tillgång till stödfunktioner som lab och röntgen ska finnas på lika villkor. Ersättningssystemet ska möjliggöra för både mindre och större aktörer att driva en stabil verksamhet som ger trygghet för patienterna.

Sara Öberg, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i NWT den 21 maj.