Hoppa till innehåll

Oron som Rättviks socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister känner inför införandet av valfrihet i hemtjänsten är inte befogad. Det visar erfarenheterna från de kommuner som redan tillämpar lagen om valfrihetssystem, LOV.

Rättviks kommun måste givetvis grunda sina beslut på kommunens egna förutsättningar och behov. Men det som Anders Björkman (S), Kekke Paulsson (V) och Paul Rimmerfors (MP) tar upp i sin debattartikel den 6 april är överförbart på många av de kommuner som redan nu harvalfrihet i hemtjänsten.

Kvaliteten är givetvis det centrala när det gäller hemtjänst och annan äldreomsorg. Sveriges Kommuner och Landsting har undersökt hur kvaliteten utvecklats i Lov-kommunerna, och noterar att brukarna ibdag är nöjdare med framför allt bemötande, servicegrad och tillgänglighet. Inget i SKL:s uppföljning tyder på att LOV skulle ha begränsat de tjänster som normalt ingår i hemtjänsten.

Inget tyder heller på att brukarna skulle se det som ett problem att nya företag kan erbjuda tilläggstjänster. Snarare uppfattar nog många pensionärer det som ett plus att kunna få till exempel hårvård i anslutning till den övriga servicen.

Mycket pekar på att också verksamhet i kommunal regi vinner i kvalitet när den konkurrensutsätts. Bland annat kan kommunen kopiera smarta lösningar som de enskilda företagen introducerar. Flera kommuner har gemensamma möten med privata och kommunala utförare för att underlätta utbytet av erfarenheter och idéer, något som förstås också är utvecklande för de privata företagen.

Det blir inte dyrare med valfrihet. Björkman, Paulsson och Rimmerfors befarar att det krävs ökad byråkrati för att säkerställa verksamheterna. Om de med detta menar en ökad kvalitetskontroll kan jag kanske hålla med. Men det gäller ju bara om kommunen inte tidigare kontrollerat kvaliteten i hemtjänsten. Och jag kan knappast tro att de tre menar att vi kan avstå från att följa upp kvaliteten i den kommunalt drivna äldreomsorgen.

Oron för de anställda är också obefogad. Medlemmarna i Vårdföretagarna, där äldreomsorgsföretagen ingår, tillämpar alla kollektivavtal. Vi vet också genom Jobbhälsobarometern (Föreningen Svensk Företagshälsovård och Svenskt Kvalitetsindex) att anställda i privata vård- och omsorgsföretag är minst lika nöjda med jobbet som de i landsting och kommuner. I många avseenden är privatanställda mer positiva.

De tre skribenterna ser det som ett problem att de privata företagen kan gå med vinst. Jag har svårt att tro att de ser det som ett problem att andra Rättviksföretag som levererar till kommunen har en god ekonomi och går med överskott. Även ett företag i välfärdssektorn måste kunna bygga upp en god ekonomi, annars är går det så småningom omkull.

Se i stället Lov som en möjlighet att utveckla näringslivet i Rättvik. Lov-reformen kommer att medverka till flera nya företag i kommunen. 85 procent av de företag som startat runtom i landet tack vare Lov drivs eller ägs dessutom av kvinnor. I näringslivet generellt dominerar männen starkt i företagsledningarna.

Björkmans, Paulssons och Rimmerfors artikel ger känslan av att motståndet mot valfrihetsreformen är ideologiskt. Det kan vara bra att veta att av de kommuner som i oktober 2010 hade infört eller beslutat att införa Lov styrs 39 av rödgröna eller S + V-koalitioner. I en har Vänsterpartiet egen majoritet.

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dalarnas Tidningar den 13 april.