Konkurrens driver fram bättre kvalitet i vården

Tore Lundström skriver (30 januari på KA-debatt) att det inte finns någon verklig marknad inom vård och omsorg som ger den enskilda patienten inflytande över hur verksamheten bedrivs. Vi har uppenbart olika syn på företagande, skriver Håkan Tenelius, på Vårdföretagarna.

Jag tror inte att sund konkurrens mellan företag medför negativa konsekvenser inom vård- och omsorgsområdet, tvärtom! Ju fler olika aktörer som erbjuder vård och omsorg desto bättre, både för de anställda, som kan välja mellan fler arbetsgivare, och för vårdtagarna, som kan gå till den läkare eller utnyttja den omsorg man har mest förtroende för.

Det hemlighetsmakeri som Tore Lundström tror är så vanligt i privata företag har i själva verket större möjlighet att frodas i offentliga verksamheter. Ekonomin är lättare att granska i ett aktiebolag än i en äldreomsorgsenhet, där det kan vara nästan omöjligt att se om verksamheten går med under- eller överskott. Dessutom är kommunerna mycket ofta bättre på att följa upp och ställa krav på upphandlad verksamhet än den egna.

Att offentlig regi skulle ge bättre möjligheter till utveckling och inflytande för personalen motbevisas av företagshälsovårdens Jobbhälsobarometer, där de anställda varje år ger privata arbetsgivare högre betyg. Även Kommunals egen undersökning ”Vardagens hjältar” visade på bättre trivsel, nöjdhet med chefen och möjlighet till kompetensutveckling hos privata arbetsgivare.

Tore Lundström verkar sätta likhetstecken mellan upphandlingar till lägsta pris och all privat vård och omsorg. Kanske är det därför han inte upplever att det finns någon verklig marknad för brukaren. Om innehållet i vård och omsorg ska kunna fortsätta utvecklas kvalitetsmässigt måste upphandlingarna inriktas mer på kvalitet och mindre på pris. Dessutom behöver det finnas tillräckligt många platser på exempelvis vård- och omsorgsboenden för att den som ska flytta in ska kunna ha flera alternativ att välja på.

Något som Tore Lundström verkar ha missat är också att en mycket stor del av alla privat drivna vård- och omsorgsföretag – som vårdcentraler, tandläkarmottagningar, personlig assistans och hemtjänst – får sin ersättning utifrån valfrihetssystem, där pengarna följer patienten, och den som inte blir vald heller inte får en enda krona i ersättning. Vilket system skulle ge hårdare konkurrens eller mer makt för den enskilda patienten än detta?

Håkan Tenelius, näringspolitisk chef, Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Kommunalarbetaren den 9 februari.