Inte samma möjlighet att välja vård i Västernorrland

Svenskar är mer nöjda med privata vårdgivare och fyra av fem svenskar vill ha större valfrihet inom vården, men i Västernorrland besökte endast vart femte invånare en privat vårdinrättning 2009, visar resultatet av patientundersökningen Vårdindikatorn från Vårdföretagarna.

Att svenskarna vill kunna välja sin egen vård och omsorg är i sig ingen nyhet. Inte heller att invånarna i Västernorrland har betydligt sämre möjligheter att göra så jämfört med invånare i Stockholm och i södra Sverige.

I jämförelse med 2008 års Vårdindikator har andelen personer som varit i kontakt med privat driven vård- och omsorg nationellt ökat från 19 till 33 procent, samtidigt som kontakten med den offentligt drivna vården minskat med lika stor del. Det är dessutom betydligt fler som i år svarar att vården och omsorgen i Sverige fungerar bra. Detta känns föga överraskande eftersom den privata vården år efter år får ett högre betyg av såväl patienter som personal. Därtill tror en majoritet av svenskarna att valfrihet leder till ökad effektivitet, kvalitet och kortare köer i vård och omsorg.

Men de geografiska skillnaderna vad gäller valfrihet i Sverige är stora. Vårdindikatorn visar att dubbelt så många patienter har varit i kontakt med privata vårdgivare i Stockholm jämfört med i Västernorrland, 41 respektive 21 procent. Invånare i Västernorrland har samma rättighet att välja vård som invånare i södra Sverige, men inte samma möjlighet.

På flera håll norr om Dal­älven har vi sett exempel på hur ett alltför omfattande basuppdrag och politiska regleringar sätter käppar i hjulen för de mindre vårdgivare som vill starta och driva sin egen verksamhet och därmed också begränsar invånarnas möjligheter till att välja vård.

Ska invånare i Västernorrland ha en riktig möjlighet att välja, och välja bort, vård måste det finnas flera olika alternativ att välja mellan. Om vårdentreprenörer ska kunna etablera sig i glesbygdsområden gäller det att inte ha alltför omfattande basuppdrag som stänger ute de små aktörerna. Valfrihet bygger på att företag ska kunna etablera sig och konkurrera om patienternas förtroende.

Genom de nya valfrihetsreformerna får politiker i kommuner och landsting en möjlighet att råda bot på orättvisor i vården genom att skapa bra och konkurrensneutrala vårdvalssystem som motverkar segregation, regionala skillnader och annan ojämlikhet. För att detta ska fungera krävs att landsting och kommuner agerar kompetenta beställare i dialog med utförare och varandra. Det är här politikerna ska agera om de vill ta sitt fulla ansvar.

Katarina Storm Åsell, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna

Artikeln tidigare publicerad i Dagbladet Sundsvall den 6 januari 2010.